I Sverige finns det – nästan – ingen gräns för vad man får uttrycka. Den svenska yttrandefriheten är bäst i klassen – till och med starkare än den amerikanska som annars brukar lyftas fram som den mest absoluta, enligt Mårten Schultz, som är professor i juridik vid Stockholms universitet.

Han menar att det svepande begreppet yttrandefrihet är ”lite komplext”. Medan yttrandefrihetsförordningen och tryckfrihetsförordningen reglerar medier, är det kapitel två i regeringsformen – den viktigaste av de svenska grundlagarna – som bestämmer individers fri- och rättigheter.

– Koranbränningarna faller under det här konstitutionella skyddet för alla former av uttryck. Kapitlet om fri- och rättigheter sätter tonen. En allmän spaning är att yttrandefrihetsintresset har en helt unik roll i svensk rättskultur, säger Mårten Schultz.

Han tar myndigheternas beslut under pandemin som exempel, då mötesfriheten noga vägdes i varje enskilt beslut. Där stack Sverige ut i en internationell kontext.

Ett sekulärt land

Men i och med det svenska Natointrädet och koranbränningarna har saker ställts på sin spets. Anhängare av det svenska Natobeslutet har kritiserat olika aktioner – som den hängda Erdogandockan och koranbränningarna – som på olika sätt har bidragit till att sinka Natointrädet.

Förutom att nosa på förstaplatsen gällande den starkaste yttrandefriheten, är Sverige alltid i topp i internationella undersökningar om världens mest sekulära länder. Mårten Schultz tror att det kan finnas ett samband.

– Även om Sverige var jämförelsevis sekulärt även när vi hade en statskyrka, så var kopplingen mellan stat och kyrka starkare då. Den kopplingen har minskat och skyddet för religiösa intressen i Sverige är idag ganska svagt, säger Mårten Schultz.

Fri kultur i första rummet

I Sverige finns det en stark tradition om att låta konsten och kulturen förhålla sig fritt till olika intressen. Blickar man österut till grannlandet Finland ser det lite annorlunda ut – på grund av vad Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet kallar för en gammal ”relik”. Reliken är brott mot trosfriden – vilket gör det till en kriminell handling att offentligt häda gud, smäda eller skymfa det som enligt en kyrka eller annat trossamfund är heligt.

– Det är mest en slump att det här finns kvar. Men nu när Finland ville gå med i Nato har den varit till lite nytta, men det var inte planerat att lagen skulle användas för sådant här. Det har varit en mindre viktig kriminalisering som nu har gjort det enklare för polisen att stoppa koranbränningar, säger Kimmo Nuotio.

”Mycket konstigt”

I Sverige har det tidigare funnits en liknande paragraf. Men den avskaffades under 1970-talets första år. Företrädare från Kristdemokraterna har därefter lagt motioner om att återinföra skyddet, men det är snart 20 år sedan sist.

– Jag tror det skulle uppfattas som mycket konstigt om regeringen skulle vilja införa en sådan lag nu, säger Mårten Schultz.

I tisdags bekräftade också justitieminister Gunnar Strömmer att det inte är aktuellt med en trosfridslag i Sverige, inte heller att ändra i lagen om hets mot folkgrupp då det enligt Strömmer skulle krävas förändringar av grundlagen.

Känsligt för Danmark

Under den gångna helgen bekräftade statsminister Ulf Kristersson att han samtalat med sin danska kollega Mette Frederiksen om de koranbränningarna i Danmark och Sverige, och hur man ska kunna stoppa dem.

I Danmark har ett ”rättsligt verktyg” nämnts. En paradox är att Danmark så sent som 2017 avskaffade den lag man haft som förbjöd blasfemi, hädelse. Något som följde på en av de första attackerna mot koranen 2015.

– Det är därför det här med koranbränningarna är speciellt känsligt för Danmark – de har uttryckligen avskaffat skyddet för religioner och sagt att yttrandefriheten ska väga tyngre, säger Kimmo Nuotio.

Och även om Danmark redan är med i Nato – och därför inte brottas med samma problematik som Sverige i det avseendet – bidrar det till att göra situationen extra delikat för Danmark. Den andra faktorn som spelar in är Mohammedkarikatyrerna 2005.

– Många i den muslimska världen minns fortfarande det här, och det har gett Danmark ett dåligt rykte i dessa länder, säger Kimmo Nuotio.

Ropar varg för ofta

Här i Sverige har förändringar av ordningslagen lyfts som en möjlighet för att sätta punkt för koranbränningarna, ett scenario som Mårten Schultz tar med ro. Men han påpekar samtidigt att det på sikt kan finnas risker att fler slags möten förhindras. Det är inte möjligt att göra en lagändring som enbart bannlyser koranbränningar.

– Ordningslagstiftningen är det mest naturliga området att börja på. Det är också det område man kan förändra med minst risk för omfattande inskränkningar. Att införa en regel som säger att man inte får häda skulle vara att skära av en gren på yttrandefriheten. Det är också klart att de här aktionerna har stört ordningen. Vi har haft kravaller i Sverige, säger Mårten Schultz.

Samtidigt menar han att varje inskränkning som görs ”naggar yttrandefriheten i kanten”.

– Men min uppfattning är att man ropar varg lite för ofta i den här debatten – det starka, breda skyddet i svensk rätt tror jag kommer finnas kvar också efter det här.