Därför kan matpriserna stiga – många länder påverkas redan

– Utbudet hänger inte med efterfrågan. Man kan också säga att utbudet finns på fel ställen. Transportproblematiken globalt gör att man inte får fram produkter till platser där det efterfrågas, säger han.

Träffar snart konsumenter

Den genomsnittliga ökningen på livsmedelsvaror i Sverige de senaste elva åren har varit 1,7 procent. En nästan ständig, mindre, prisökning av exempelvis livsmedelsvaror är normalt i en ekonomi, säger Carl Eckerdal. Men i Sverige så har matpriserna minskat lite under mars till juli, vilket Eckerdal menar är förvånande. I september ökade det med 0,9 procent.

Just nu är det producentledet som har fått ta smällen av de ökade kostnaderna globalt. Men prognosen är att från årsskiftet så kan svenska konsumenter börja märka att maten blir dyrare.

– Det är väldigt långa ledtider i en inflationsökning, som först noteras i producentled och sen leder hela vägen ut till konsument. Ledtiden ligger normalt på åtminstone ett halvår. Därför har konsumenter ännu inte sett någon riktig skillnad i sina plånböcker, säger han.

Så efter årsskiftet så kommer det påverka svenska konsumenter?

– Ja, om inte dagligvaruhandeln kan trolla bort sina egna kostnadsökningar. För leverantörerna kommer behöva mer betalt för sina produkter. Om det sker en synkroniserad prisökning i alla delar av producentledet så är det naturligt att det även kommer synas i konsumentledet till slut.

Nått en punkt

Carl Eckerdal säger att han inte tror att det blir en tioprocentig ökning av matpriserna, men att de kommer stiga mer än genomsnittet det senaste decenniet. Han förklarar att det är nästan alla livsmedelsvaror som kommer påverkas. Framför allt alla varor som passerat ett förädlingsled, där exempelvis fler råvaror blir till en vara. Rå frukt och grönsaker kommer däremot inte att se samma påverkan.

– Man kan redan se att vissa varor har ökat i pris från september förra året till september i år. Priset för kaffe har redan ökat med tio procent. Oljor med fem procent. Ost, ägg och mjölkprodukter ökade med 2,5 procent, säger han.

FN:s organisation för mat och agrikultur, FAO, sammanställer ett matprisindex. Indexet förklarar hur kostnaden för en matkasse ändras internationellt månad till månad. I oktober snittade indexet 133,2 punkter, vilket är den högsta noteringen sedan juli 2011. Enligt FAO så är några av de varor som sett en tydlig ökning den senaste året flingor, mejeriprodukter och kött. Men den produktgrupp som såg kraftigast ökning under oktober var vegetabiliska oljor.

Om några årtionden så kommer vi kanske se tillbaka på de senaste decennierna som är lågprisperiod sett ur en livsmedelssynpunkt, tror Carl Eckerdal. Globalt har vi nått en punkt med allt snabbare och växande välstånd, säger han. Befolkningen växer och konsumentvanorna hos flera människor börjar påminna om våra egna i västvärlden. Fler har råd att köpa mer, samtidigt som jordens resurser är ändliga – vilket börjar märkas allt mer.

– Det här är något nytt. Jag har själv hållit på med det här i 25 års tid och har aldrig varit med om att behöva göra den här typen av analys. Ofta handlar problemen snarare om efterfrågan. Men det här är helt och fullt en utbudsproblematik som vi talar om. Efterfrågan känns som en fågelunge som gapar och gapar och aldrig blir nöjd. Och där ska då det globala utbudet mäkta med att tysta den här fågelungen. Det är nog ett bra tag innan vi lyckas med det, känns det som, säger han.