Nu har man kommit fram till att det inte går att stoppa. De nuvarande reglerna tillåter inte det, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i regionen.

– Det finns ju avtal som styr hur vi kan nyttja vården i ­Sverige. Enligt de regler som finns kan en region ha under­leverantörer som man har avtal med, och de underleverantörerna kan man använda som boende i annan region, säger hon.

Norrbotten är inte den första regionen som konstaterar att reglerna sätter stopp. Västra Götaland kom fram till samma sak förra året.

– Jag tycker inte att det är ett bakslag. Ett av syftena med beslutet var att skicka ut en signal, sade ansvarig politiker Jonas Andersson (L), till Dagens ETC då.

Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, utredde frågan i samband med att Västra Götalandsregionen, VGR, tog upp den. Liksom VGR och nu Norrbotten kom man fram till att lagstiftningen i så fall måste ändras. Man kom också fram till att det vore svårt att ändra lagen för att stoppa utomlänsvården utan att samtidigt också minska patienternas valfrihet i primärvården.  

– Om man vill förändra förutsättningarna så ­kommer invånarnas valfrihet att ­behöva begränsas, säger Patrik ­Sundström, digitaliseringschef på Sveriges Kommuner och ­Regioner, SKR.

SKR har inte fattat något ­politiskt beslut om att driva frågan vidare. 

Lagförslag kräver listning

Regeringens lagförslag om en reform av primärvården, som kom i december förra året, skulle dock kunna ändra på förutsättningarna, enligt SKR:s analys.

I propositionen föreslås bland annat att patienter enbart ska få söka vård på den vård­central där de är listade, och det blir bara möjligt att lista om sig två gånger om året. 

– Vår bedömning av de förslag som regeringen lägger är att de i praktiken ser ut att begränsa invånares valfrihet på ett sådant sätt att den digitala utomlänsvården som vi hittills har sett kommer att kraftigt reduceras, i princip elimineras, säger Patrik Sundström.

SKR:s tolkning av lagförslaget är att en patient som huvudregel inte kan söka vård hos exempelvis Kry, Doktor.se eller vilken fysisk vårdcentral som helst inom eller utanför den egna regionen utan att samtidigt lista sig där. 

– En sannolik praktisk konsekvens av det är att förhållandevis få kommer att vara listade på någon annan vårdcentral än den i sin hemregion, säger Patrik Sundström.

Han kan inte uttala sig om vad SKR tycker politiskt om lagförslaget.

– Däremot är vår bedömning av förslagen att om de genomförs, så blir det ett fundamental skifte i den valfrihet och rörlighet de svenska invånarna sedan länge vant sig vid och i dag tar för given.

Samtidigt ser de tidigare skenande kostnaderna för nätläkare nu ut att mattas av. Enligt SVT visar siffror från Region Sörmland, där de flesta nätläkare har sin bas, att kostnaderna sett över hela landet minskade förra året och landade på 800 miljoner kronor. Året innan hamnade kostnaderna på 957 miljoner kronor.

”Finns bevisligen ett behov”

I Norrbotten ökade utgifterna för nätläkare från 10,7 miljoner kronor till 12,1 mellan 2020 och 2021, enligt SVT. Pia Näsvall tror att det beror på att regionen lanserat ett eget system för digital vård. Hon säger att det är tydligt att det finns ett behov i befolkningen att nå vården på ett enklare sätt.

– De privata bolagen har sett det behovet. Då kan vi som region fundera på vad vi ska göra. Det finns två vägar. Man kan antingen tycka att det inte alls är bra, eller så inser man att det är någonting som vi också måste fundera kring, säger hon.

Släpper ni frågan helt om att sluta betala till nätläkare?

– Jag kan inte svara på det. Det finns många aspekter som man måste räkna in när man ser på nätläkarna. Det är bevisligen så att det finns ett behov, säger Pia Näsvall.

Anders Öberg, socialdemokratiskt oppositionsråd i Norrbotten, tycker inte att regionen ska släppa frågan.

– Vi ville egentligen att regionen skulle ha gjort ett snabbare arbete och inte bara vänta på eventuella förändringar som SKR gör, säger han.

Det var Socialdemokraterna som initierade frågan om att utreda möjligheterna att stoppa utbetalningarna.

– Vi ville markera. Vi tycker dels att det är ett bekymmer att vi betalar så mycket. Utifrån norrbottningarnas behov av tillgänglig vård, så vill vi att resurserna används på bästa sätt. När du söker vård hos din hälsocentral får du en sammanhängande vård och man säkerställer att du inte får behandlingar eller tar prover som inte är nödvändiga, säger Anders Öberg. 

Även Västerpartiet i regionen vill att frågan tas vidare. Glenn Berggård, vänsterpartistisk ledamot i regionstyrelsen, säger att han kommer att begära att avtalen mellan regionerna förhandlas om.

– Man borde inte göra halt här nu utan regionen borde gå vidare. Men då handlar det om att få de stora regionerna med sig och förhandla om utomlänsavtalet, säger han.