BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
–Mängden mikroplaster totalt är underdriven då vi inte har siffror på det vanliga plastskräpet. Den främsta orsaken till mikroplaster i havet kommer från produkter som slits ner. Så plastgrejer som slängs och flyter i land är en jättekälla, men som ingen har räknat på. Så vi vet inte hur mycket det är egentligen, säger Ulf Kamne (MP) miljökommunalråd och ansvarig för stadsutvecklingen i Göteborg.
Det är Miljöförvaltningen i Göteborg som tagit fram en ny rapport som är en sammanställning av kunskapsläget när det gäller både källor till och spridning av mikroplaster i staden.
Flera åtgårder på gång
För att minska nedskräpningen har kommunen klubbat en rad åtgärder.
– Dels är det ett övergripande och generellt uppdrag som den här kartläggningen är en del av. Att leta källor och åtgärder. Sedan är det olika konkreta åtgärder. Den ena stora handlar om hastighetssänkning på vägarna.Vi tänkte göra det i ett stort grepp och ta ungefär 70 procent av alla kommunens vägar och sänka till 30 eller 40 kilometer i timmen, där 40 är den större andelen, säger Ulf Kamne.
Generellt sätt kan man säga att 50-vägarna är på väg bort och kommer bli 30 eller 40 istället. Det kan vara lätt att tänka att de snabba vägarna är de som sliter mest på däcken, och att skillnaden mellan 30 och 40 vad gäller friktion på däcken inte gör så stor skillnad.
– Det är riktigt att det sliter mer i högre hastigheter. Men samtidigt så är det rätt stor skillnad procentuellt mellan 30 och 50 men inte så stor mellan 100 och 110. Så därför blir det större effekt med skillnader i de lägre hastigheterna, säger Ulf Kamne.
Mikroplasterna skapas av slitaget på däcken. Men även slitaget på själva asfalten ger stora, andra hälsoeffekter. Att sänka hastigheterna skulle dessutom ge en jämnare trafik har olika studier visat, som i sig självt ger effekt när det gäller slitage, menar Kamne.
Antalet fotbollsplaner med konstgräs har ökat enormt i hela Sverige det senaste decenniet. Göteborg är inget undantag och har för närvarande 69 konstgräsplaner. 39 av dem är kommunala och 30 ägs privat av olika klubbar. Miljöförvaltningen har räknat ut att de tillsammans sprider ut kring 35 ton gummigranulat.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Tidigare är det ingen som har tittat på mikroplaster från de här planerna utan man har trott att det stannar i marken. Så det här är ny kunskap, säger Caroline Warnicke, energi och miljösamordnare på Idrott- och föreningsförvaltningen. Bland gummigranulat som sprids ut på planer för att göra dem mjuka finns det olika varianter att tillgå. SBR-granulat görs av bland annat återvunna gamla bildäck. Det gör att det kan innehålla metaller, bland annat zinkföreningar, och andra tillsatser. Det är det billiga alternativet och sämre ut hälsosynpunkt. Men det är samtidigt bättre ur exempelvis växthusperspektiv då det är just återvunnet. EPDM-granulat är nytillverkat industrigummi. Det innehåller inte tillsatser, men är å sin sida nytillverkat och ger precis lika mycket mikroplaster.
– Jag är osäker på förkortningarna, men vi har ju tagit ett beslut redan tidigare om att använda det bättre granulatet och inte de med nermalda däck. Då handlade det inte så mycket om mikroplast utan mer om att de tungmetaller som finns med i däcken är olämpligt material att leka, springa och ramla på, säger Ulf Kamne.
Så på Göteborg stads fotbollsplaner så ligger det bara gummi av den ”bättre” sorten. Troligtvis är de privata planerna samtliga gjorda av SBR-granulat, alltså återvunna bildäck, gissar Caroline Warnicke.
– Ja, troligtvis är det så. Det är så pass mycket billigare, säger hon.
Som ett led i att minska utsläppen av mikroplaster är det beslutat att man ska titta på andra förnybara material att bygga konstgräsplaner av. En av metoderna som finns utprövade är att använda kork istället för gummi
– Från och med årsskiftet så kommer gummigranulat inte att användas alls. Och vi gör bedömningen att det inte kommer att bli dyrare. EPDM-gummit som vi har använt är så pass dyrt, så kork ligger mellan det och SBR-gummi, säger Caroline Warnicke.
Studsar på ett annat sätt
Att förnybart material inte användes från början beror dels på att man som nämnt inte visste om att planerna avsöndrar mikroplast, och dels att korkplaner knappt existerade då.
– Sedan hade korkplaner inte riktigt fått tummen upp ur spelbarhet. Gummi studsar på ett sätt som obehandlad kork inte gör, säger Caroline Warnicke.
Ulf Kamne vill även att man tittar på närproducerade alternativ framåt, så man slipper skeppa in kork.
När hastigheterna på vägarna ska sänkas är inte helt klubbat. Att det skulle ske nämndes redan i förra budgeten, men enligt Ulf Kamne så kommer det att bli verklighet under de närmsta åren.
– Nu finns det ett uppdrag och avsatta medel. Men exakt när trafikkontoret klarar av det och i vilken ordning vet jag inte. Troligen går man igång på de områden som är rekommenderade till 30 redan i dag. De kan man skylta om ganska enkelt.
Troligtvis kommer en del vägar att sänkas redan under året och innan 2018 är över hoppas Ulf Kamne att de flesta åtgärderna kommer att vara klara.
