– Det är lite sorgset när man inser att det är så här det blev. Jag hade ingen aning om att det här skulle hända mig, säger Heikki Juntunen.
Det är morgon och han sitter på innergården till 35:an, Räddningsmissionens jourboende för hemlösa, där han har sovit under natten. En annan på innergården är en 35-årig man som vill vara anonym.
– Jag har varit hemlös sedan juni. Jag hade en ohållbar bostadssituation. Jag hade en konflikt med den jag bodde med och var tvungen att flytta ut, säger 35-åringen.
Han berättar att coronapandemin har påverkat hans ekonomiska situation markant.
– Jag har en timanställning som it-tekniker. Men när pandemin kom var det en drastisk minskning av uppdrag. Men nu börjar det bli bättre, säger han.
Nästan 4 000 hemlösa
I Göteborg är 3 733 personer hemlösa, enligt Fastighetskontorets senaste kartläggning i april. Det är en 26-procentig minskning från fjolåret och ännu större minskning från året dessförinnan. Någon ny beräkning har inte gjorts sedan den i april men enligt Anna Holmqvist, verksamhetschef för boende på social resursförvaltningen, har man noterat en förändring sedan dess.
– Vi har färre placeringar på våra akutboenden för hemlösa. Vi vet inte om det är covid-relaterat, beror på den generella minskningen som vi har haft i Göteborg eller om det beror på vissa åtgärder som staden infört för att minska smittspridningen – vi försöker att inte flytta omkring personer mellan olika boenden. Vi beviljar nu placering på nödbiståndsboenden i en månad, istället för en vecka i taget, för dem som är strukturellt hemlösa, säger hon
Boendena har även infört flera andra åtgärder, som att hålla avstånd, tvätta händerna och så vidare, för att minska smittorisken. Men några personer har ändå insjuknat i corona.
– Vi har haft ett fåtal personer som varit sjuka på våra boenden men då har vi isolerat dem, säger Anna Holmqvist.
”Pandemin ställer till det”
Patrick Hansén, verksamhetschef på avdelningen för hemlöshet på Räddningsmissionen, har sett att det funnits en oro bland hemlösa över att bli smittade.
– Pandemin ställer till det på ett helt annat sätt för våra målgrupper. Många har nedsatt immunförsvar på grund av diabetes, KOL etcetera, säger han.
Enligt Ulrika Falk, verksamhetsledare för utsatta EU-medborgare på Räddningsmissionen, har många hemlösa EU-medborgare fått svårare att försörja sig sedan pandemin slog till.
– Många är rädda för att komma i kontakt med dem, färre köper tidningar av dem och en hel del av de som jobbat på restaurang eller café har inte kunnat få jobb. Så många har inte fått ihop pengar att skicka hem, säger Ulrika Falk.
Hon berättar att många lämnade Sverige i början av utbrottet, men att de kom tillbaka rätt så snart därefter.
– I början kände många en extrem oro för dem där hemma och åkte hem till Bulgarien och Rumänien. Men i och med att det blev lock down i de länderna blev det svårt att försörja sig där, så i maj återvände många till Göteborg.
”Inte sett konsekvenserna än”
Anna Holmqvist, på social resursförvaltningen, befarar att pandemin långsiktigt kan leda till en ökad hemlösheten i staden.
– Jag tänker att vi inte har sett konsekvenserna av detta än. Det finns en ganska stor risk för att många blir arbetslösa, tappar sin inkomst, isoleras och mår dåligt psykiskt. Det kan leda till att man inte kan betala sin hyra. Ett scenario är att fler kommer bli hemlösa, men det beror också på hur samhället fångar upp dem, säger Anna Holmqvist.
Johanna Azar, enhetschef för Sankt Johanneskyrkan på Göteborgs stadsmission, har redan sett att människor börjat få det tuffare.
– Vi ser redan nu i våra andra verksamheter att marginalerna minskar och att fler riskerar att ramla mellan stolarna. Vi ser allt från de som inte kunnat ge sina barn lunch när skollunchen uteblivit, till de som blivit av med jobben och står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi befarar att fler kommer blir hemlösa på grund av pandemin, säger hon.
”Vandrat hela natten”
Enligt Johanna Azar händer det redan i dag att människor inte får en sovplats för natten, speciellt under vintern.
– Vi har varje dag personer som kommer hit och sover på dagarna för att de har vandrat hela natten. Det kan vara olika skäl till varför de inte får boende under natten, till exempel att de inte är i skick för det, att det är fullt eller att de inte är rätt målgrupp. På vintern är det fler för det är lättare att lösa boende själv på sommaren när det inte är lika kallt ute.
Hon berättar att det förra vintern var ovanligt många som kom till verksamheten för att sova på bänkarna under dagarna.
– Det var explosionsartat många. Läget var värre än det varit innan och de som kom var i sämre skick än tidigare, de hade blåa fingrar och inga skor. Det var en helt annan nivå än vi sett tidigare.
Enligt Anna Holmqvist finns det tillräckligt med sovplatser på boenden i staden.
– Vi har ganska mycket tomplatser på våra boenden. Men det kan vara så att vi inte hittar alla personer. Vår ambition är att ingen person inte ska ha någonstans att bo. Vi har ett uppsökande team som åker runt och fångar upp människor och hjälper dem att hitta rätt, säger hon.
Hittar oftast en plats
Heikki Juntunen berättar att han oftast hittar en plats på ett boende, men att det händer att han inte gör det.
– Ibland sover jag på Nils Ericson terminalen, den har öppet till 01.30 så då får man gå ut men sedan kan man komma in igen när den öppnar vid 04.00. Vintrarna är de värsta, då får man försöka hålla sig varm, säger Heikki Juntunen.
”Byggs för lite bostäder”
35-åringen berättar att han ska börja studera för att få gymnasiekompetens i höst och hoppas att hans situation kommer att lösa sig. Han tycker dock att det är för svårt att få tag på en bostad i dag.
– Har du inte en sysselsättning är det nästan omöjligt och har du dessutom en anmärkning eller en prick i belastningsregistret blir det ännu svårare. Det byggs för lite bostäder i Sverige. Enligt svensk lag har man rätt till bostad så jag undrar hur man kan kringgå det, säger han.
Patrick Hansén, på Räddningsmissionen, tycker att det är viktigt att lyfta att hemlöshet inte är ett statiskt tillstånd, utan något som går att lösa.
– Vi kan se det som ett bostadsproblem. I Sverige är det en bortprioriterad fråga, men i Finland har lyckats få ner hemlösheten markant, där har man en nationell strategi och en nolltollerans. I Sverige är det satt på kommunerna att lösa det. Vi har bostadsbrist i en majoritet av kommunerna, det är ett tecken på att något inte fungerar, säger han.
