Coronakris – men jo, det finns ljusglimtar

Besöksnäringen är i fritt fall. Företag ställer in möten, anställda hålls hemma, många har varslats och flygplan står stilla. På sikt riskerar situationen leda till ökad arbetslöshet, företagskonkurser och sjunkande bostadspriser. Men låt oss konstatera att corona utmanar sparpolitiken. Ja, det sker ju inför våra ögon. Plötsligt finns 100 miljarder i snabba insatser. Vården behöver inte frukta brist på resurser, säger nu finansministern. Samtidigt utmanar corona bankerna. De måste ta ansvar för företagens krediter, inte bara för den egna vinsten. Annars tvingas staten ingripa. Och riksbankschefen Stefan Ingves har redan öppnat plånboken. 500 miljarder till bankerna och dessutom 900 miljarder i höjt låneutrymme.

Fast är det verkligen rätt att privata banker ska styra kreditgivningen i en kristid? Bankerna är knappast institutioner som neutralt placerar krediter. Corona utmanar det här. Varför ska inte staten själv kunna låna ut till företag som behöver stöd, istället för att gå via bankerna?

Corona utmanar ojämlikhetspolitiken…

Karensdagen är första exemplet, att staten (tillfälligt) tar över arbetsgivarens kostnader för sjuklön är det andra. Men det kommer mer, var så säker! Sjukveckorna för småföretagen kan tas bort permanent, sex timmarsdag provas på riktigt. Ojämlikheten innebär smittorisker och det kostar samhället för mycket.

…men slår hårdast mot alla med låga inkomster.

Även med slopad karensdag innebär konsekvenserna av att vara hemma från jobbet en svårare ekonomisk situation för många som har små marginaler i sin privatekonomi. Flera veckor i karantän är ett stort bortfall av inkomst och för den med barn som inte kan gå i skolan, tillkommer utgifter för måltider. Kan det i sin tur leda till ett ifrågasättande av inkomstklyftorna? Det är frågan.

Tvätttävling

Nya tävlingsmoment uppstår. Vem tvättar händerna renast. Vi ser framför oss distriktsmästerskap som blir regionala och sedan nationella och till slut – VM i handtvätt. Den som tvår sina händer är inte längre en Pontius Pilatus som försöker slippa ansvar för sitt beslut. Pontius blir hjälten.

Om internet bryter samman?  Corona klarar inte en värld utan internet. Underhållning, information, kontakt och jobb, allt samlas allt mer runt skärmarna. Men när belastningen blir för stor? När Netflix blir en överbetalstningsfråga. Vad ska politiken prioritera?

Ja då tvingas staten välja vem som ska få utnyttja nätet och de stora Silicon Valley-företagen får plötsligt känna på statens verkliga makt.

Corona utmanar globaliseringen som ideal

När Trump stänger gränsen mot EU är det en meningslös åtgärd vad gäller spridning (viruset finns ju redan i USA) men det är ett bra exempel på vad oro kommer att leda till. Trumps väljare lugnas av åtgärden (de flesta amerikaner har aldrig varit utanför landet).

Globaliseringen är dessutom i första hand digital när det gäller kapital, inte fysisk.

Corona bromsar privatiseringarna 

Vem litar på att privata apotek kan leverera? Vem litar på att en läkare via en app ger dig rätt diagnos? Det här är egentligen självklara saker som till och med M förstått i krisens skugga. Staten måste ha ansvar för att läkemedel finns, staten måste kunna långtidsupphandla och lagra medicin och utrustning. Och självklart kan staten producera direkt i närliggande företag – utrustning som idag beställs ”just in time” med den stora långtradartrafiken över kontinenterna. En trafik som nu stoppas.

Corona dödar köptemplen

Det är rätt självklart. Vem vill gå in i köptemplen och möta virus när man kan handla på nätet. Gamla tiders ”home party” där man sålde burkar till vänner i vardagsrum kan ersättas med shopping gemensamt fast online. De absolut största vinnarna ekonomiskt kommer att bli näthandeln i alla dess former. Men vi kommer också se en utvecklad digital handel. En där handlare försöker ha kvar butikskänslan med personlig närvaro, tips och råd via länk med nyfikna kunder.

Shopping som sådan försvinner inte automatiskt (det handlar om medvetande och livsstil om den ska förändras) men den kommer ta sig lite andra former.

Tänk influencers live i parfymhyllan!

Och några dagar kan handla om miljarder kronor.

Solidaritet får en nytändning

På sociala medier sprider sig en ny trend, många vill nå ut till andra i sitt närområde och erbjuda sin hjälp. Det är allt från att handla mat, hämta ut recept eller ta barn till skola och förskola. Allt för att skydda äldre och riskgrupper.

Grannar storhandlar åt varandra, delar tips och råd, gör storkok till sjuka och delar recept på handsprit.

Dessutom tar många av grupperna starkt ställning för att följa myndigheternas rekommendationer, lita på fakta och inte sprida desinformation om alternativa behandlingar utan bevisad effekt.

Kontoren ändras

De stora bankpalatsens tid är nog förbi. De enorma kontorskyskraporna. Tanken att företag samlar tusentals människor innebär också att tusentals människors arbete måste avbrytas vid en enda smitta. Istället kan vi se företag som bygger kluster av många oberoende celler. Arbetsgrupper på tio eller tolv personer som har samlingsplats i olika delar av en stad, men samtidigt sammanslutna via nätet. Det ger en helt annan hållbarhet. När en cell smittas finns det hundratals kvar.

Corona förändrar sättet vi jobbar på. Det vi försökt prova med hemjobbande och med distansteknik kommer att öka kraftigt.

Corona = renare luft

Minskade växthusgaser har varit ett av resultaten sedan corona­virusets utbrott.

NASA:s satelliter spårar betydligt mindre kväveoxid än vanligt, utsläpp förknippade med industrirök och fordon, och med allt fler inställda flyg och stängda gränser kan den trenden hålla i sig.

Vid kinesiska kolkraftverk, oljeraffinaderier och stålverk var utsläppen redan i februari 25 procent lägre än samma tid förra året.

Risken finns dock att den uteblivna produktionen leder till att den senare kompenseras med förhöjd produktion, för att höja landets BNP.

Men corona kommer att sänka utsläppen. Först brutalt genom minskad produktion, sedan långsiktigt genom insikten att det som fungerar när det gäller energi framförallt är förnybar energi som inte kräver en massa import och en massa personal.

Vem litar på sociala medier i kristider?

Vem ska man lita på? Tilltron till kompiskunniga killgissningar när vi står mitt i verkliga samhällsutmaningar kommer att minska. Det människor vill är att kunna lita på budbäraren och det blir myndigheter i första hand. Men då gäller förstås att myndigheter kan kommunicera och förklara sig. Och att de kan undvika politiska låtsasutspel.

Corona påverkar hur vi producerar

Vi kommer se en mer lokal ekonomi och vi kommer få en fullständig revolution vad gäller 3D-printning och robotisering av industri och gruvor. 

Att slippa frakta långa sträckor handlar inte om virusets spridning i sig, utan om säkerheten i företagen.

När industrin byggts med ”just in time”-system, där allt som produceras ständigt fraktas till olika ställen och där ett avbrott i den kedjan gör att hela produktionen skadas, ja då blir risken med det systemet alltför stor.

En stängd stad och en stängd gräns slår sönder allt på några dagar. Och några dagar kan handla om miljarder kronor.

Ökar invandringen till rika länder

Corona kommer att innebära att en mer lokal ekonomi kräver mer folk på plats. Då behöver vi bli väldigt många fler i de rika länderna. Det här är något rika stater försökt undvika genom globaliseringen där andra (fattigare) länder fått producera medan de rika länderna forskat, patentsökt och sålt varorna globalt. I ett läge där produktionen kan tvingas ställa in vid pandemi så ändras det här. Men samtidigt är det brist på arbetskraft i de rika länderna, speciellt i arbetaryrken och omsorg. Någon måste göra jobbet. Någon måste komma hit.

Hur dejtar man i coronatider?

Nätdejting får en ny innebörd. Inte bara så att man hittar en man vill träffa via nätet utan så att man faktiskt kommer träffas på nätet. Din digitala dejt med varsit vinglas framför varsin skärm. Och bara fantasin sätter gränser. Förutom det där andra.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.