Hennes forskning söker svar på hur civilsamhället bidrar till integration ”i en kontext av socioekonomisk marginalisering och mångfald”. Hon nämner en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som slagit fast att ”få bidrar till många”, men hon vill komplettera den bilden. När hon tillsammans med kollegor i Sverige och Storbritannien började kamma igenom utvalda områden efter nyckelpersoner och engagerade nätverk så hittade de mycket mer.
– Olika former av civilsamhället gör väldigt stor skillnad. Vi tittar på vad som finns och på de som är huvudaktörer. Många jobbar med att öka inkluderingen och det är egentligen så jag ser på integration, det handlar om inkludering och delaktighet.
Inte minst täcker civilsamhället upp där välfärdssystemen fallerar.
– Det kan börja i det lokala, det man upplever som den egna gruppen, men kan ge effekter med andra lokala aktörer och myndigheter.
Nationalism som uteslutande
Inom de organisationer forskarna funnit studerar de olika variabler av integration, så som arbete, hälsa, utbildning, språkfärdigheter, politiskt deltagande och möjlighet att försörja sig själv.
I Sverige har områden i Göteborg och i Stockholm med runt tio tusen invånare involverats. Parallellt med de här aktuella projekten så forskar Gabriella Elgenius även om nationalism. Den är sällan långt borta.
– Jag talar om nationalism som uteslutande och om det jag kallar rasifierad logik. Den finns inbakad i nationell identitet i Europa, säger hon.
Den retoriken både känns och upplevs.
– Det finns ett motstånd i civilsamhället mot den, sedan förra valet igen, om hur det här kommer att påverka inkludering och framtidsmöjligheter, säger hon.
Den pågående forskningen visar dock att lokalt engagemang i sig stärker individer.
– Vi ser att ungefär 50 procent vill vara mer engagerade i bostadsfrågor eller på annat sätt i civilsamhället. Och att de som är aktiva får ut mycket av det. De får använda sig av sina färdigheter och lär sig nya, man lär sig mer om området, bidrar och får ökat självförtroende.
Gör mer än vad som förväntas
Gabriella Elgenius konstaterar att somliga aktörer i formella organisationer också gör mycket mer än vad som förväntas av dem.
– En kyrka har ju religiösa aktiviteter men kanske också tänker att ”vi ska verka lokalt och vad behövs då”? Det blir en massa aktiviteter som bidrar till andra saker.
Så som diakonen i Bergsjön?
– Ja – hon är inget mindre än fantastisk. Det är precis henne jag tänker på och hon är min officiella partner i ett projekt så det kan jag säga, säger Gabriella Elgenius.
Diakonen heter AnnSofie Olsson och Dagens ETC:s läsare har råkat på henne i artiklar om fattigdomsbekämpning och arbete för papperslösa.
Vilka bostadsområden som undersöks och vilka organisationer som intervjuats är konfidentiellt , men just i Bergsjön har också andra stora aktörer såsom bostadsbolag engagerats. Samhällsintresserade lokalbor har utbildats till medborgarforskare, gjort intervjuer och nått fram till människor som vanligtvis inte svarar på enkäter.
