Cherry tog snabbspåret till vårdjobb: ”Jag gick hela vägen”
Cherry Salamera är en av 500 sjuksköterskor med examen från ett land utanför EU eller EES medlemsländer som sedan år 2016 fått svensk legitimation genom kunskapsprovet i Göteborg.
Bild: Jenny Ingemarsson
Dagens ETC
Sverige skriker efter sjuksköterskor och inom sju år behöver 33 000 nya anställas inom vården och omsorgen. Samtidigt finns det sjuksköterskor med utländsk utbildning som via en krävande men snabb väg kan bli klara för att jobba. Dagens ETC har träffat Cherry Salamera från Filippinerna, en av dem som klarat provet.
En patient körs iväg i rullstol och sjuksköterskan Cherry Salamera, 35, ber en kollega att kontrollera att ID-bandet klippts av innan mannen åker hem. Ronden är precis avklarad och Cherry möter oss i korridoren på tionde våningen på Uddevalla sjukhus.
Sedan i december är hon legitimerad sjuksköterska i Sverige och jobbar på den medicinska äldrevårdsavdelningen, MÄVA 1. Hit kommer patienter från 75 år och uppåt med kroniska sjukdomar som försämrats, exempelvis kol eller diabetes.
– Det bästa med mitt jobb är när patienten blir bättre, när de är nöjda med omvårdnaden och behandlingen vi ger. Att se deras skratt och att de är tacksamma. Det viktigaste för mig är att de har det bra och åker hem välbehandlade. Att känna att jag gör skillnad, säger Cherry.
Hon är en av 500 sjuksköterskor med examen från ett land utanför EU eller EES medlemsländer som sedan år 2016 fått svensk legitimation genom ett kunskapsprov som Göteborgs universitet håller i.
33 000 sjuksköterskor efterlyses
Cherry och de andra som genomgått provet är behövda. Enligt statistik från Sveriges kommuner och regioner, SKR, behöver 33 000 sjuksköterskor anställas till 2031. Inger Jansson, docent i omvårdnad och vice prefekt för utbildningsfrågor på institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet, är glad att åtminstone en del av sjuksköterskebristen kan täckas upp av personer med utländsk utbildning på det här sättet.
– Det här blir ett otroligt bra tillskott av sjuksköterskor, säger Inger Jansson.
Nyligen blev det klart att Göteborgs universitet får fortsätta ha ansvar för kunskapsprovet i ytterligare fyra år.
– Det är roligt. Det är bra att vi kan hjälpa alla som vill få svensk legitimation. För vi kommer att behöva hur mycket sjuksköterskor som helst och då är det bra att vi kan använda de resurser som finns, säger Inger Jansson.
För Cherry var det en nyfikenhet på klimatet som först förde henne från Filippinerna till Norden för lite drygt tolv år sedan.
– Min största dröm var att uppleva snö, så enkelt var det, säger hon och skrattar.
Hon lämnade Filippinerna som utbildad sjuksköterska, men det skulle dröja innan hon fick användning för sin utbildning fullt ut igen. I två år var hon au pair i Danmark, sedan au pair i Norge lika länge innan hon fick jobb som undersköterska inom äldrevården. Under tiden i Norge träffade hon också sin man, som är från Sverige.
”Vill använda mina kunskaper”
2019 flyttade de hit och bosatte sig i Uddevalla. Tankarna om att ta upp jobbet som sjuksköterska igen hade dykt upp. Att hon bara kunde få jobb som vårdbiträde, snäppet under undersköterska men med sämre lön, i Sverige bidrog till det.
– Tiden gick och det var dags. Jag är utbildad sjuksköterska och nu vill jag använda mina kunskaper, säger hon.
Hon blev gravid 2019 och strax därefter slog pandemin till och planerna fördröjdes. Men inför hösten 2022 började hon söka information och hittade en förberedande kurs för dem som vill göra kunskapsprovet.
I februari förra året klarade hon det teoretiska provet på första försöket och fick via en vän praktik på den avdelning som hon nu är anställd på. I början av sommaren gjorde hon det praktiska provet, där deltagarna under tidspress ska visa att de klarar ett antal medicinska moment.
I december 2023 fick hon till slut sin efterlängtade svenska legitimation.
– Jag minns att jag jobbade kväll den dagen. Alla på avdelningen gratulerade mig och jag var stolt över att äntligen ha gått hela vägen. All stress och ångest över proverna, nu var det över, säger hon.
Snabbaste vägen in
Cherry säger att snabbspåret har varit krävande och att hon behövt ta mycket ansvar själv. Samtidigt passade det henne. Hon tog extra förberedande kurser på universitetet för att öka chanserna att klara det teoretiska provet på första försöket, vilket hon gjorde.
– Jag ville fokusera. När jag vill nå någonting så vill jag göra det på en gång och inte göra någonting annat. Men jag har fått mycket hjälp och stöttning från chefer, kollegor, familj och vänner, säger hon.
Under kursens gång bidrog alla lärare, ledare och klasskamrater till att stärka mitt självförtroende
Genom sin arbetsgivare, Västra Götalandsregionen, fick hon också möjlighet att läsa en kurs i svenska samtidigt som hon arbetade. Kursen, C1-svenska, krävs för att få den svenska legitimationen.
– Under kursens gång bidrog alla lärare, ledare och klasskamrater till att stärka mitt självförtroende, säger hon.
Det finns flera vägar till svensk examen som sjuksköterska, men det här är enligt Inger Jansson, den snabbaste. Men spåret är bara öppet för den som redan är utbildad sjuksköterska.
– Fördelen är att man kan genomföra kunskapsprovet och samtidigt jobba, exempelvis som undersköterska. För dem som har mycket med sig och pratar förståelig svenska är det här en billig och snabb väg, kan man säga, säger Inger Jansson.
”Smidigt om man har kontakter”
Samtidigt kräver snabbspåret att man har ett nätverk som kan stötta en och känner folk i vården för att kunna ordna praktikplats.
– Har man jobbat i Sverige och har kontakter är det här smidigt. Och från Sveriges synvinkel är det fantastiskt att vi får så många färdigutbildade sjuksköterskor som kommer med sin kunskap, säger hon.
En doktorsavhandling vid Göteborgs universitet som snart är klar och som Inger Jansson har handlett visar också att de som likt Cherry Salamera har genomgått kunskapsprovet klarar sig bra när de kommer ut på arbetsmarknaden.
– De upplever att det känns stabilt och bra att jobba som sjuksköterska i Sverige. De värderar sin kompetens minst lika högt som dem som har gått den svenska utbildningen. Det är ju inte så konstigt då de faktiskt är sjuksköterskor och har erfarenheten med sig från ett annat land, säger Inger Jansson.
Cherry rör sig vant i korridorerna på MÄVA 1. Det märks att hon trivs med kollegorna och hon känner sig behövd, både av patienterna och av den svenska vården.
– Bristen på sjuksköterskor pushar mig att jobba mer för att jag behövs. Inte bara vi sjuksköterskor utan alla personal inom vården. Jag hör det från patienterna också. De håller mina händer och säger att vi behövs. Tackar för att vi tar hand om dem. Att höra att det man gör behövs är fantastiskt, säger hon.