Men bara teknik som värnar användarnas integritet ska få användas, menar kommissionen. Först när indikationer finns om att man är övergreppsmaterial på spåren ska en nationell myndighet ge grönt ljus för att låta mänskliga ögon granska kommunikationen. Men kritiker menar att det i praktiken raserar möjligheterna att använda sig av kryptering.

– Ylva Johansson försöker få det till att man ska sniffa efter vilken information som innehåller övergreppsbilder, men det finns inget sätt att göra det utan att bryta krypteringen, säger Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet.

Förhoppningar och tystnad

De flesta tassar försiktigt fram i debatten. När justitieminister Gunnar Strömmer (M) besökte EU-nämnden en kulen fredag i december blev det inte mycket till diskussion. Ministern var där för att informera om regeringens inställning till lagförslaget, men för ”tids vinnande” hänvisade han bara till det skriftliga materialet.

Justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) sa något om frågans vikt och vice ordförande Matilda Ernkrans skickade med en förhoppning om att regeringen ska arbeta ”aktivt och klokt”. Ingen annan sa något. Inte förrän i förra veckan uttalade Gunnar Strömmer sitt stöd för lagförslaget i offentligheten – genom ett sms till Sveriges radio Ekot. Även Socialdemokraterna har gjort tummen upp, medan Centerparitet och Sverigedemokraterna sagt nej. Miljöpartiet tvekar fortfarande och först i förra veckan tog Vänsterpartiet ställning – emot förslaget.

En som inte tvekat är Socialdemokraternas EU-parlamentariker Heléne Fritzon som är med och förhandlar frågan i Bryssel. Hon tycker att EU-kommissionens förslag är precis vad som behövs för att angripa problemet med sexuella övergrepp mot barn.

– Den här lagstiftningen är nödvändig när vi ser att de här övergreppen ökar, säger Heléne Fritzon.

Dyrt och ineffektivt

Hon menar att rättssäkerhet och hänsyn till personlig integritet är tryggad i kommissionens förslag i och med att det krävs att en myndighet anser att det finns skäl att misstänka övergrepp, innan människor granskar det material som tekniska verktyg identifierat.

– Det är väldigt väl avgränsat, säger Heléne Fritzon.

Rapporter om hur övergrepp på nätet breder ut sig har drabbat henne.

– Två grupper sticker ut. Den ena är väldigt små barn, vi pratar om ett- och tvååringar. Den andra är flickor mellan sju och tio, då det ofta handlar om grooming där man förleds att göra saker och sedan inte vågar prata med en vuxen om det.

Hennes kollega i EU-parlamentet, Centerpartiets Abir Al-Sahlani, tror att förslaget som det nu är utformat är helt fel sätt att stoppa övergrepp. Att massövervaka är dyrt, ineffektivt – och innebär en oacceptabel inskränkning i den personliga integriteten, anser hon.

– Det skulle i praktiken innebära slutet för privat kommunikation så som vi känner den, säger Abir Al-Sahlani.

Varnar för Orbán

Liksom Katarina Stensson anser hon att det inte räcker att myndigheter fattar beslut innan människor granskar materialet. Inte heller tekniska verktyg ska få användas för att massövervaka medborgarna, anser Abir Al-Sahlani.

– Jag tror att vi alla ser behovet av en gemensam europeisk lagstiftning, men vi måste införa mer rättssäkra processer. Domstolar måste avgöra om det finns misstanke innan man övervakar, säger hon.

Abir Al-Sahlani ser risker för att auktoritära regeringar – som Victor Orbáns i Ungern – skulle kunna missbruka lagen.

 – Jag skulle inte bli förvånad om Victor Orbán skulle misskreditera oppositionsledare genom att påstå att de innehar material som innehåller sexuella övergrepp mot barn.

Hon pekar på avslöjanden om att flera EU-länder, däribland Ungern, använt sig av det israeliska spionprogrammet Pegaus för att övervaka bland annat journalisters telefoner.

– Vi har redan en utveckling som går åt helt fel håll. Då behöver vi inte också en generell övervakning av alla medborgare.

Heléne Fritzon delar inte de farhågorna.

– Det finns ingen regering som får gå in och spåra. Det är endast de internetföretag där risken för sexuella övergrepp mot barn är stor som får spåra efter just det, säger hon.

Deadline nästa sommar

Idag har de digitala plattformarna en möjlighet att frivilligt skanna efter övergreppsmaterial. Den möjligheten löper ut nästa sommar om ingen ny lagstiftning är på plats innan dess.

– Det krävs att vi har ett svar i augusti 2024, säger Heléne Fritzon.

Piratpartisten Katarina Stensson menar att de negativa konsekvenserna av lagen skulle bli många och svåröverblickbara. Hon pekar vikten av kunna använda sig av krypteringstjänster och kunna lita på att informationen hålls hemlig. Det gäller visselblåsare och journalisters hemliga källor som berättar om missförhållanden i samhället. Men också människor i utsatta livssituationer.

– Det kan handla om personer som befinner sig i relationer där de blir kontrollerade och behöver vägar att ta sig ur, säger Katarina Stensson.

Hon vill också rikta ljuset mot en annan del av lagförslaget. Det innehåller också krav på att appar där man kan kommunicera med varandra ska kräva att användarna verifierar sin ålder. Därmed finns ett särskilt hot mot ungas rätt till privatliv, anser Katarina Stensson.

– Många tjänster skulle troligtvis bli otillgängliga för unga.