Tisdag 12 mars går sverigedemokraten Charlie Weimers upp i talarstolen i Europaparlamentet i Strasbourg. Han bär grå kavaj, rosa slips och ett synnerligen gott självförtroende. Det sverigedemokratiske toppnamnet riktar sig direkt till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen som hon företräder.
– Om ni vill ha vårt stöd, visa en uppriktig önskan att samarbeta, säger Charlie Weimers.
Två veckor senare sitter Charlie Weimers i en hotellbar i centrala Stockholm. Slipsen är sobert vinröd. Duffeln är beigebrun och nålen med den svenska flaggan sitter på kavajslaget.
Varför tror du att Ursula von der Leyen kommer lyssna på er?
– Det är viktigt för Ursula von der Leyen att förstå att det är hon som ber oss om stöd och inte tvärtom, säger han.
När Ursula von der Leyen i februari gick ut med att hon kunde tänka sig ett samarbete med de högerpopulistiska och nationalistiska partierna i ECR-gruppen, satte hon upp en rad kriterier som krav. Det handlade om att partierna måste vara pro-västliga, kritiska mot Putins Ryssland och att de försvara gemensamma EU-värderingar.
– Vi menar att det är kriterier vi kan uppfylla. Sen får det vara upp till henne att bedöma om vi gör det, säger Charlie Weimers.
Den svenska modellen
Att von der Leyen och EPP-gruppen har öppnat för att kliva två steg åt höger för att sätta sig i samarbete med den nationalistiska och högerpopulistiska partigruppen ECR har väckt uppmärksamhet. Men för Charlie Weimers, vice ordförande för ECR-gruppen, är det inte alls tillräckligt att den breda högern bara accepterar dem. Istället vänder han på perspektivet och ställer en rad motkrav för att ge sitt stöd till dem, så att de kan säkra makten.
Det påminner inte så lite om hur SD har agerat här hemma i Sverige, i det regeringssamarbete som formaliserades under en helg på Tidö slott förra hösten, där Weimers partikamrater fick igenom i stort sett all sin politik.
– Ja, jag menar att man måste sätta höga mål för sitt arbete. Och jag vill ju mena att vi lyckades väldigt bra i Sverige, och kan vi få övriga konservativa partier i Europaparlamentet att ta efter Sveriges modell så tror vi att det är ett vinnande koncept efter valet i juni. Absolut.
Inom vilka konkreta sakområden är det mest realistiskt att få igenom ett samarbete med EPP-gruppen?
– Framförallt är det migration. EPP har redan i deras valmanifest öppnat för att ta fler steg efter att migrationspakten är sjösatt, och det vill vi också.
Vilka steg handlar det om?
– Exempelvis avtal med tredje länder om asylhantering utanför EU:s gränser, det tror vi är en absolut förutsättning för att stoppa båtarna över Medelhavet. För Europa kommer att fortsätta vara en magnet för såväl legitim asylinvandring som illegal migration så länge möjligheten finns att göra en ekonomisk resa uppåt genom migrationen. Och det vi ser är att det är mer än vad Europa klarar av. Sverige har inte klarat av det och det ser tufft ut för länder som Frankrike och Tyskland. I och med att utvecklingen blir allt mer allvarlig vad gäller segregationen på kontinenten så kommer det här att segla upp som en fråga som även EPP vill arbeta med.
Förslag om migrantböter
Ett av de förslag som Charlie Weimers lagt fram återkommande gånger handlar om en ”deportationsmekanism”. Det innebär att länder som idag får bistånd från EU ska bestraffas genom avdrag på biståndsmedlen för ”varje migrant de vägrar ta tillbaka”.
– Det är ett jättestort problem just nu att vi bara lyckas utvisa omkring 20 procent av de som har utvisningsbeslut. Det måste vi göra någonting åt. Då har vi varit inne på att man ska ha ett slags bötesbelopp för varje medborgare som ett land som tar emot bistånd från EU och vägrar ta tillbaka sina medborgare. Det tror vi kan ha effekt.
Du vill se 20 000 euro i ”böter” per medborgare. Det är ganska höga summor.
– Det måste vara högt om det ska ha effekt.
Hur realistiskt bedömer du det är att få stöd för detta i parlamentet?
– Mer och mer realistiskt. Det här förslaget kom ju från ett EPP-parti, grekiska Nea Dimokratia. I dagsläget är det en ny idé, men om två år tror jag att det kommer vara etablerad politik. Det är jag övertygad om.
I ett annat inlägg i Europaparlamentet nyligen sa du så här: ”Några av er talar om Fort Europa som om det är en dålig sak. Jag säger: bekosta muren och låt Marocko, Turkiet, Syrien och Pakistan betala för den!”. Är det medvetet du väljer att parafrasera Donald Trump?
– Det är klart att det var en parafrasering med glimten i ögat. Skillnaden är väl att när jag säger detta så har jag ett hyfsat utvecklat projekt. Medan det i det amerikanska valet var mer av retorik.
Tycker du att det är rimligt att retoriskt använda Donald Trump som förebild?
– Jag har parafraserat många genom åren och det här var ju... Jag tycker inte det är en stor sak utan det är ett uttalande som väldigt många känner igen. Ett sätt att få folk att faktiskt notera det man säger. Det vanligaste är ju att ingen noterar det man säger i Europaparlamentet.
”Busch kastar sten”
En annan fråga som Charlie Weimers uppmärksammats för är synen på den stora klimatpakten Fit for 55. Den samling av förslag som ska påskynda övergången till klimatneutralitet och minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030 jämfört med 1991 års nivåer.
De sista delarna av paketet klubbades i december 2022, då SD ställde sig bakom det efter att ha svängt.
I mars gick Charlie Weimers ändå ut med att han vill riva upp klimatpakten.
– I Sverige är ju vi väldigt ensamma om att vilja röra klimatpakten överhuvudtaget men på kontinenten rör det sig på ett helt annat sätt, säger han och nämner både tyska CDU och polska regeringen som exempel på partier som öppnat för att reformera klimatpakten.
– Sen är det ju naturligtvis olika aspekter som olika länder fokuserar på. Alla är inte lika oroliga över skogsnäringens framtid som vi svenskar och finnar, men där ser jag en potential. Jag ser en potential i energipolitiken också.
Ebba Busch menar att den som vill riva upp klimatpaketet värnar kinesiska intressen.
– Det Ebba Bush gör när hon driver på för vindkraftsutbyggnad är faktiskt att gynna just kinesiska intressen. Vindkraftsproduktionen är ju i mångt och mycket en kinesisk affär och Kina har tillåtits komma in och äga en betydande andel av svensk vindkraft. Så jag tycker det påståendet från Ebba Busch är att kasta sten i glashus.
FOTNOT: Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi väntas nära 7 procent av den totala elproduktionen från vindkraft i Sverige år 2026 komma från kinesiskt ägda projekt.
