Rätten att själv få bestämma över sitt liv, och då även hur och när det ska sluta, det är en frihet som alla människor borde ha makt över, menar Niels Paarup-Petersen.
– Den första friheten som skapades var rätten till tro. Den sista friheten är rätten över ditt eget liv. Varför är det så att vi har lov att bestämma över så många saker, men just rätten att bestämma över att jag vill inte dö i total smärta, det får jag inte lov att påverka och det är jättemärkligt, säger han.
För riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) har rätten till dödshjälp varit en fråga nästan så länge han kan minnas, långt innan hans egen far avled i cancer vid 70 års ålder.
– Han sa till läkaren att ”nu får du gärna se till att det löser sig”. Han hade inget att se fram emot, han blev bara värre och värre, berättar han.
– Det är klart att enskilda upplevelser kan påverka ens uppfattningar, men det är ju bra om man har en uppfattning som inte bara är baserad på egna upplevelser. Det här handlar om universella grejer, säger han.
Många länder tillåter
Dödshjälp är ett samlingsbegrepp som i stora drag innebär en avsiktlig handling som avser att hjälpa en patient att dö på hans eller hennes uttryckliga begäran. Det kan ske genom antingen så kallad eutanasi, vilket är en metod där läkaren aktivt hjälper en patient att dö genom en injektion, eller genom läkarassisterat självmord, då läkaren hjälper patienten att ta den dödliga injektionen eller medlet.
Det är framför allt den senare metoden som Niels Paarup-Petersen vill tillåta i Sverige.
– Det är bra att man är lite skeptisk till eutanasi, även om jag tror att det är bra om det utreds ordentligt också. Men det som är annorlunda är ju att staten tar liv.
Ute i världen har fler och fler länder gått mot att tillåta dödshjälp i olika former. De senaste åren har exempelvis Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Danmark, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Portugal och Spanien gått i tydlig riktning mot att tillåta någon form av dödshjälp. Även i Sverige finns idag ett stort stöd för att åtminstone utreda frågan grundligt.
Bland allmänheten är en bred majoritet positiv. 79 procent är för ”assisterat döende” i någon form, enligt en opinionsundersökning av Novus från i mars i år. Även bland vårdpersonal är nära åtta av tio positiva till dödshjälp, där stödet från undersköterskor är högst och bland läkare något lägre: 64 procent.
Borde fundera över guds vilja
I politiken har det svängt rejält. Så sent som 2019 ansåg sju av åtta riksdagspartier att Sverige inte bör legalisera eutanasi eller assisterat döende, i en enkät från tidningen Sjukhusläkaren. Miljöpartiet hade inte tagit ställning.
Sex år senare är det idag bara två partier som är emot en utredningen av frågan. Kristdemokraterna motiverar sitt motstånd med att ”sjukvårdens uppgift är att bota, lindra och trösta. Aktiv dödshjälp (eutanasi) och assisterade självmord är, och skall fortsatt vara förbjudet”.
Att KD är emot är inte förvånande, menar Niels Paarup-Petersen.
– Jag kan förstå att KD är emot, utifrån att de är väldigt starka protestanter, men jag tycker att de borde fundera över om det är guds vilja att liv ska upprätthållas av maskiner i all evighet under smärta, säger han.
Märkligare är det då med Socialdemokraternas fortsatta motstånd.
– Men sossarna, vad är det som gör att de inte vill ha det? Det förstår jag inte. Tidigare har de ju varit för många av de saker som varit till för att utjämna problem kopplat till lidande på olika sätt. De har legat bakom alla sociala reformer i Sverige oavsett om det handlat om fattigdom eller arbetarnas villkor för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Men på det här området är det så att den som har pengar kan dö mer fridfullt än den som inte har pengar. Det är lite konstigt.
Menar du att det är en jämlikhetsreform?
– Ja, det borde det ju vara. Det är definitivt så att i dagsläget är det bara den som har gott om pengar som kan få laglig rätt att dö utan lidande genom att åka till Schweiz till exempel.
S: Vi är inte anhängare
Fredrik Lundh Sammeli är Socialdemokraternas socialpolitiska talesperson och vice ordförande i riksdagens socialutskott. Han svarar kort att partiet inte har förändrat sin ståndpunkt i frågan.
– Vi är inte anhängare till dödshjälp och vi ser heller inte skäl till att det bör utredas, säger han.
Det är bara KD och S nu som är emot en utredning av frågan, hur kommer det sig?
– Andra har landat i någonting annat och tycker att det går att utreda. Vi ser väl att vi inte har sett skäl till att utreda för att vi i grunden inte är positiva till dödshjälp.
En stor majoritet av folket är positiva, även bland vårdpersonal. Är det inte aktuellt att utveckla er syn på frågan?
– Jag tänker att det kan komma framöver. Det har gjorts ett viktigt arbete nu kopplat till Smer (Statens medicinsetiska råd), kopplat till en internationell överblick. Men vi har ingen ny ståndpunkt i dagsläget. Vår hållning har varit att vi inte ser skäl till att öppna för dödshjälp och därmed inte behov av att utreda det. Sen om vi framöver kommer att ta ett annat ställningstagande, det är upp till partikongress att avgöra.
Tror på dödshjälp om tolv år
Och frågan om dödshjälp ska nu upp på Socialdemokraternas kongress i slutet av maj. Enligt S-företrädare som Dagens ETC pratat finns en bred majoritet i partiet för frågan, precis som hos allmänheten, men risken är att andra viktigare frågor kan komma att ta över engagemanget och få dödshjälpsfrågorna att hamna i skymundan.
– Det är obegripligt att vi som alltid gått före i andra frågor inte gör det det i den här frågan också, säger en lokal S-politiker som menar att frågan inte hanterats särskilt väl i partiet och att intern debatt har saknats.
Niels Paarup-Petersen ska driva frågan i valrörelsen 2026.
– Det är tanken absolut, men sedan återstår det att se hur högt den kommer hamna på agendan.
När tror du att dödshjälp kommer vara tillåtet i Sverige?
– 2037.
Om tolv år alltså, det är lång tid?
– Ja, men det är bra att politiken inte tar den här typen av beslut väldigt lättvindigt. Det är bra att det tar tid, för det här ska vara genomtänkt. Det finns andra saker som bara handlar om pengar, men det här ska ta tid, det är bra att man funderar lite.
