Vi träffas i Camilla och Matheos lägenhet som ligger i ett idylliskt hus i Ambjörnarp, tio minuter från centrala Tranemo. Hennes mamma bor i närheten och Camilla tänkte att det var bra att ha någon som kunde passa Matheo om det behövdes.
Dagens ETC
Camilla Dahlgren fick byta jobb för att livet skulle gå ihop när nattis i Tranemo lades ned. Men utan en mamma som tar sonen varannan helg hade det inte gått.
– Det känns sådär att vara 30 år och behöva förlita sig på sin mamma, säger hon.
Matheo är fyra år och hoppar upp och ner i soffan.
– Vill du leka med mig?, frågar han och går sedan i väg och målar en teckning.
Klockan är strax före lunch och snart ska han och Camilla iväg till förskolan. Camilla jobbar kvällspass och Matheo blir hämtad av sin mormor.
– Mamma kommer när jag sover, och då går mormor hem, förklarar Matheo.
Sedan nattis i Tranemo lade ner i somras har livet blivit ett ständigt pusslande för att få ihop tiderna.
När beskedet att nattis skulle bort kom i slutet av förra året jobbade Camilla i hemtjänsten i grannkommunen Svenljunga. Ett jobb som innebär att hon var schemalagd både kvällar och helger. Hon fick panik.
– Jag tänkte att jag kommer att få byta jobb, jag kommer att behöva flytta. Det var många tankar och mycket panik. Är man ensamstående så är det ganska svårt att få ihop det med jobbet. I dagens läge är det inte så många jobb där det inte krävs att man arbetar antingen någon timme in på kvällen, eller helger, säger hon.
Föräldrarna protesterade
Hon och flera av föräldrarna till de de andra 14 barnen som var inskrivna på nattis protesterade med en namninsamling och skrev brev till politikerna.
Men det hjälpte inte. I juni stängdes nattis.
Då hade Camilla redan skaffat nytt jobb, i hemtjänsten i Tranemo. Hon sökte jobbet för att skolchefen sagt att man skulle erbjuda föräldrar som var anställda av Tranemo kommun arbetstider som funkade med förskoletiderna.
Men när hon väl fick jobbet visade det sig att erbjudandet inte gällde nyanställda. Hon säger att hon ändå har haft tur. Hon har många kollegor som gärna jobbar kväll och dessutom är beredda att hjälpa till och pussla för att det ska funka. Men hon måste fortfarande jobba varannan helg.
– Jag har tur som har en mamma som kan ta hand om honom då. Men hon är 61 år och orkar inte hur mycket som helst. Hon får ju ingen egen fritid heller, när hon ska ta hand om honom hela tiden, säger Camilla.
”Älskar mitt jobb”
Hon tycker att det borde vara obligatoriskt för alla kommuner att erbjuda nattis.
– Det blir vanligare och vanligare att folk går isär, och i princip alla jobb är kräver kvälls- eller helgarbete. För att få ett annat jobb måste du plugga flera år på högskolan och det är inte alla som klarar av det, säger hon.
– Ibland känns det som att vi ensamstående inte tillhör samhället. Att vi inte ska ha samma förutsättningar att försörja oss. Jag blir jätteupprörd över det, säger hon.
Ibland känns det som att vi ensamstående inte tillhör samhället. Att vi inte ska ha samma förutsättningar att försörja oss.
Hur ser framtiden ut, om reglerna inte ändras?
– Nej alltså, det funkar ju så länge mamma orkar. Dagen när mamma inte orkar så får väl jag sätta mig i skolbänken igen. Eller försöka söka annat jobb. Det finns jobb som undersköterska på dagtid, men det är på typ vårdcentraler. Jag vill ju jobba med äldre. Jag vill ge dem det extra och få tacksamheten tillbaka. Jag älskar mitt jobb, säger hon.