Friskolornas riksförbund kallar förslaget för ett "tydligt hot mot skolval", mot valfriheten. Regeringen väljer att behålla närhetsprincipen för kommunala skolor, något Friskolornas riksförbund kallar för "den främsta orsaken till segregationen i skolan". De hävdar att man kan "köpa" sig en plats på populära kommunala skolor genom att köpa en bostad i ett område.

– Lottning uppfattas knappast som en mer rättvis antagningsprocess. Lika lite som att närhetsprincipen är en rättvis antagningsprocess för kommunala skolor. Det senare kan ju påverkas av om man har råd att köpa en bostad i närheten av en populär skolas upptagningsområde. Kö till en friskola är gratis och debatten utgår dessutom ifrån att det är fler som står i kö än antalet platser. Så ser det ju inte alls ut överallt. Det finns friskolor som har lediga platser och då kommer ju all som vill in på skolan, säger Ulla Hamilton i ett skriftligt svar till Dagens ETC.

Att barn ställs i kö till friskolor ibland redan vid födseln, på vilket sätt är det nödvändigt för att upprätthålla valfriheten? 

– Vi har inget emot att detta regleras så att man tex begränsar det till två, tre eller fyra år innan barnet börjar skolan. Ett antal friskolor har redan gjort sådana förändringar.

Om en familj tvingas flytta till annan ort, eller om föräldrarna inte är insatta i skolvalssystemet under sitt barns första år, är det verkligen rimligt att det ska påverka deras barns chanser att komma in på en skola?

– Föräldrarna kan sätta sitt barn i kö i en friskola oavsett var den är belägen i landet. En flytt kommer sällan oplanerat så därför ju kan ju barnets skolgång planeras redan innan man flyttar.

Kö gynnar högutbildade

Lärarförbundet menar dock att det nuvarande kösystemet har förstärkt segregationen i skolan. I sin egen rapport "Segregationen bakom siffrorna", som släpptes under torsdagen, visar de att friskolor med lång kötid har föräldrar med högre utbildningsnivå än andra fristående skolor. 

– Vi har länge pekat på hur segregerandet kösystemet till privatskolor är. Så vi är för att slopa kötid som urvalsgrund, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande. 

Förbundet hade hellre sett att det blev ett gemensamt ansökningssystem för både kommunala och privata skolor

– Vi tycker alla ska ha samma möjlighet att önska skola, men att det ska ske i ett gemensamt ansökningssystem, säger hon 

Hur ser du på argumentet att ett slopat kösystem innebär att enbart adressen där någon bor kommer avgöra skolvalet? 

– Att det är en förvrängning av förslaget. Redan skolkommissionen visar hur snett det blir med kötid, för det är långt ifrån alla som får chansen att ställa sina barn i kön. I förslaget så ligger en rad olika kriterier som ska tas hänsyn till förutom föräldrarnas önskemål. Som syskonförtur, geografisk närhet, skolkedjor och så vidare.

Vill hellre begränsa kötiden

Om kösystemet verkligen ska slopas måste förslaget först få tillräckligt stöd i riksdagen. Lina Axelsson Kihlblom sa under torsdagens pressträff att förslaget har stöd av folket och att flera partier på högerkanten också tycker att köerna är fel.  

Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson, Fredrik Christensson, säger till Dagens ETC att partiet är kritiska till att regeringen går fram med förslaget om att helt slopa kö som urvalsgrund.

– Vi ser också fel med kösystemet. Att barn skrivs in i kön när de ligger på BB, att det missgynnar familjer som flyttar till annan ort och annat. Vi har därför varit för en mer begränsad kötid. Men vi ser en risk med att helt ta bort kön som urvalsgrund. Det skulle innebära att närhetsprincipen blir den enda påverkningsbara urvalsgrunden för föräldrar, säger han. 

Så ni tänker inte rösta på det här förslaget?

– Vi är kritiska till förslaget. Det har ännu inte kommit till riksdagens bord. Men vi är kritiska till det, säger han. 

Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson hos Liberalerna, skriver i en kommentar till Dagens ETC att regeringens förslag i praktiken innebär att barns bostad kommer avgöra skolvalet. Han riktar kritik mot att förslaget kommer göra det svårare att välja en skola som inte är den som ligger närmast hemmet. 

"Det blir väldigt mycket makt för kommunala byråkrater och betydligt mindre möjligheter för elever och föräldrar som faktiskt vill välja att gå i en annan skola. För att förbättra kösystemet behövs långt mer genomtänkta reformer som kan få stöd av riksdagen, exempelvis Liberalernas förslag på att begränsa kötiden till ett år före skolstart." skriver han.