BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Vi har använt en dialogbaserad modell, vi är väldigt nöjda med den här processen. En del av syftet har också varit att stimulera företagen att utveckla sin produktion, säger Jan-Ove Östbrink som är bostadspolitisk expert på SKL.
SKL har använt en modell där man lägger mycket fokus på utveckling av nya byggsystem, allt för att komma ner i pris utan att tumma på kvaliteten. Pris, arkitektonisk utformning och flexibilitet inom byggsystemet ska ha premierats och enligt SKL:s beräkningar kan husen bli runt 25 procent billigare än traditionella flerbostadshus.
I ett första steg gällde avtalet två-, tre- och fyravåningshus och snart följer en ny upphandling med högre hus. Husen är baserade på färdiga moduler som ska ta mellan fem och åtta månader att färdigställa och kunna varieras med hänsyn till kommunernas behov.
Miljardbeställningar
Det är fyra byggbolag som är med i avtalet. Initialt kan det bli upp emot 10 000 lägenheter och de kan vara inflyttningsklara redan i början av 2018. Om avtalet förlängs kan det bli ytterligare 5 000 bostäder. Totalt ordervärde beräknas till 15–30 miljarder kronor.
Initiativet med ett nationellt ramavtal har ibland kallats för startpunkten för ett nytt miljonprogram. Men Jan-Ove Östbrink understryker att det inte finns några större likheter när det gäller husens utformning, bostädernas placering eller vilka områden de ska byggas i.
– Den enda likheten är egentligen att det kan byggas i stora volymer snabbt. Även under andra perioder med stora byggprojekt, som till exempel smalhusen på 30-talet, 50-talets byggprojekt och trähusbyggandet på 70-talet, så har det varit mycket diskussion när de väl byggdes. Det var även då invändningar från bland annat arkitektkåren, säger Jan-Ove Östbrink.
Förklarar med resursbrist
Men flera av de stora byggbolagen lyser med sin frånvaro i projektet. Dagens ETC har tagit del av listan på bolag som skickade in bidrag till upphandlingen. Av de 30 största bolagen i Sverige var endast fyra med i upphandlingen. Kritik har tidigare riktats mot byggjättar som hellre satsar på dyra bostadsrätter i attraktiva lägen än billiga hyresrätter som går snabbt att producera.
Peab är Sveriges största byggbolag. Där menar man att det är den brist på arbetskraft som finns i hela branschen som gjort att man inte deltar i avtalet.
– Vi var med i inledningen av upphandlingen men valde att inte gå vidare. Det har främst att göra med resursbrist – vi har helt enkelt fullt upp att göra och kan inte lova att fullfölja ett sådant här stort åtagande, säger Peter Svensson som är chef för bostadsutveckling på Peab.
Det har ju under lång tid kommit kritik mot att byggbolagen väljer att bygga mer lönsamma bostadsrätter istället för billiga hyresrätter, hur ser du på det?
– Det håller jag inte med om. Vi finns representerade i hela landet och bygger åt många olika målgrupper med stor spridning på olika typer av produktion. Vi har också ett koncepthus som lämpar sig mycket väl till bland annat hyresrätter. Vi är i grunden positivt inställda till den här typen av avtal, säger Peter Svensson.
"Växande marknad"
Jan-Ove Östbrink på SKL tror att byggbolagen allt mer kommer att inse att det är i de lägre prissegmenten som de flesta bostäder behöver byggas i framtiden.
– Man inser nog att det är här den stora gruppen människor som behöver bostad finns. Det är ett betydligt trängre i gruppen som vill ha dyra bostadsrätter. Behoven av billiga lägenheter är stort och det här är en växande marknad.
