300 miljarder extra till försvaret

– Sverige ska nå 3,5 procent av bnp till det militära försvaret och detta ska ske fram till 2030, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.

Sverige ligger i dag på 2,4 procent av bnp, vilket är över Natos nuvarande krav på 2 procent. Men kravet väntas höjas rejält på Natotoppmötet i Haag i juni och nivåer på mellan 3 och 5 procent har nämnts.

– Vi har ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge och osäkerheterna kommer att förbli stora under en lång tid, säger Kristersson.

– Vi ska göra vår del av hemläxan.

Pengarna ska lånas

För att lyckas krävs "en offensiv plan" i genomförande och finansiering, säger statsministern. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att under en övergångstid låna pengar.

– Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning från i år via 2030 fram till 2035 på sammantaget ungefär 300 miljarder kronor, säger Kristersson.

Ytterligare 25 miljarder kronor avsätts också i år för att köpa nytt försvarsmateriel.

– Vi behöver öka handlingsutrymmet för så kallade "läglighetsköp", det vill säga omedelbara beställningar med leverans under de närmaste åren, säger SD:s partiledare Jimmie Åkesson.

– Redan under innevarande år kommer Sverige därmed kunna lägga beställningar när lämpliga tillfällen dyker upp.

Vill mota hybrida hot

Ett paket på 96 miljoner kronor för att mota hybrida hot presenteras också. Hälften av pengarna går till Kustbevakningen för att öka den operativa förmågan.

– Kabelbrotten i Östersjön har visat hur viktigt det är med den här sortens närvaro till sjöss i en gråzon mellan fred och krig, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).