Men även om de allra flesta överlever så är chanserna att klara sig långt ifrån jämlika. En sammanställning som Folkhälsomyndigheten gjorde tidigare i år visar att en person med förgymnasial utbildning som drabbas av cancer löper tre gånger så stor risk att dö som en person med eftergymnasial utbildning som får samma diagnos.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Att det är så stor skillnad har enligt Barbro Linderholm, bröstcancerforskare och överläkare vid onkologiska kliniken på Sahlgrenska sjukhuset, flera förklaringar. En är att lågutbildade kvinnor och kvinnor som är födda utanför Sverige har en tendens att inte göra mammografi.
– Att delta i mammografiprogrammet är jätteviktigt, det är A och O. Ju mindre sjukdomen är när den hittas desto bättre är prognosen. Det är dessutom så att man klarar sig med mindre efterbehandling, säger Barbro Linderholm.
– Mammografi räddar liv. Så är det. Punkt, säger hon.
Förra året beslutade regeringen att införa gratis mammografi för alla. Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, Bro, menar att det är avgörande för att skapa en mer jämlik vård.
– Man har sett att gratis mammografi gör att deltagandet ökar i svaga områden, säger Marianne Lundin, förste vice ordförande i Bro.
Krävs mer än mammografi
För att få fler invandrarkvinnor att göra mammografi har det också startats informationskampanjer i flera städer där man informerar om vikten av mammografi på flera språk.
– Det ger en tidig diagnos och har stor betydelse, säger Barbro Linderholm.
Men regelbunden mammografi är inte lösningen på allt. Barbro Linderholm säger att det också finns livsstilsfaktorer som leder till att lågutbildade har sämre chans att överleva. Ett bevis för det är att bröstcancer ökar i stabila utvecklingsländer som anammat en västerländsk livsstil. Det handlar om övervikt, rökning och dåliga matvanor. Faktorer som är vanligare bland lågutbildade än högutbildade och som gör att det inte alltid går att sätta in den mest effektiva vården.
– Rökning ger inte en mer aggressiv cancer. Men det kan påverka vår efterbehandling, som vissa typer av cellgiftsbehandlingar. Om man har Kol och två hjärtinfarkter sedan tidigare så kan vi inte ordinera den behandling som vi skulle ha ordinerat till en patient som var i ett gott allmäntillstånd. De patienterna kan riskera att underbehandlas på grund av att de har en annan sjuklighet på samma gång, säger hon.
I dag sitter vi stilla, kör bil istället för att promenera och i skolan rör eleverna på sig alldeles för lite. Barbro Linderholm menar att det är dags att prata om övervikt och de hälsoproblem det skapar. Hälsoproblem som i sin tur försvårar eftervården.
– Jag bryr mig inte om ifall någon är rund och det är inte någon skönhetsfråga. Men vi måste kunna prata om att när man kommer upp i 20–30 kilos övervikt så är det förenat med en hel del hälsoproblem, säger hon.
Hon skulle önska att det öppnades upp för en mer övergripande diskussion om folkhälsa.
– Om vi identifierar problemet så kan man nå en bit på väg. Men så länge samhället tillåter att det är billigare att köpa Coca-cola än mjölk är det svårt, säger hon.
2015 avled 1976 kvinnor i åldrarna 15 år och äldre av bröstcancer. Det motsvarar 48 dödsfall per 100 000 kvinnor.
Dödligheten i bröstcancer var högst i gruppen med förgymnasial utbildning, 94 dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre (766 dödsfall totalt).
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Dödligheten var lägst i gruppen med eftergymnasial utbildning, 29 dödsfall per 100 000 kvinnor 15 år och äldre (440 dödsfall totalt).
Dödligheten i bröstcancer har minskat under de senaste decennierna – detta beror både på tidig upptäckt genom mammografiscreening och på införande av olika typer av efterbehandling (cellgiftsbehandling, östrogenblockerande behandling och antikroppar). Dessa ”allmänna” behandlingar som fungerar i hela kroppen syftar till att komma åt enstaka bröstcancerceller som finns på andra ställen i kroppen.
86 procent av de som fått bröstcancer lever efter fem år.
75-80 procent av de som fått bröstcancer lever efter tio år.
Mammografi
Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell teknik som ger detaljrika bilder.
Mammografi används i de allmänna bröstkontroller som alla kvinnor från 40 till och med 74 års ålder regelbundet erbjuds att göra. En sådan massundersökning kallas screening. Syftet är att hitta bröstcancer innan sjukdomen hunnit ge några symtom.
Från det år du fyller 40 till och med det år du fyller 74 år får du en kallelse hem med 1,5 till 2 års mellanrum. Variationen beror på var du bor och hur gammal du är.
Screeningen är frivillig och kostar ingenting.
Mammografi minskar mortaliteten, risken att avlida, med mer än 20 procent. Detta beror på att bröstcancern upptäcks tidigt. Att delta i mammografiundersökningarna man blir kallad till är alltså viktigt.
Källa: 1177.se, Folkhälsomyndigheten och Barbro Linderholm
