Bristfällig forskning gör det svårt att bedöma risker

”Det vetenskapliga underlaget i den aktuella frågan är bristfällig. Vi vet med andra ord för lite om effekterna av olika förlossningssätt för att ge en heltäckande bild av risker och fördelar med de olika alternativen”, skriver ­Socialstyrelsen i sitt nation­ella styrdokument som de fick i uppdrag att upprätta för fem år sedan.   

Större risk för infektion

Ändå är vaginal förlossning att föredra, konstaterar de sammanfattningsvis. 

– Även om det saknas tillräckligt med underlag så måste vi ju ändå göra någon sorts samlad bedömning. Det fungerar inte att säga att vi inte vet, utan måste komma fram till någon slags konsensus utifrån det vi har, säger ­Ellika Andolf, senior professor i obstetrik och gyneko­logi, som ledde Socialstyrelsens arbetsgrupp.  

– En operation i sig innebär dock alltid en större risk för infektion och blodpropp, något som inte går att komma ifrån. Visserligen innebär ett enskilt kejsarsnitt mycket små risker, men de ökar markant vid upprepade operationer.  

Efterlyser mer forskning

Tillgänglig data visar även med stor sannolikhet att andelen kvinnor med ­moderkaksproblem ökar från 0,5 till 1 procent med kejsarsnitt. Några få procentenheter som kan få stora effekter på en hel population, menar ­Ellika Andolf. 

– Mer tveksam är däremot frågan kring inkontinens och hur barnet påverkas, säger hon och efterlyser mer forskning.  

– Det skulle behövas, i synnerhet då det finns så mycket åsikter kring ämnet.