Fackförbundet Kommunal har protesterat mot att kommunen har tecknat avtal med företag som har vägrat att skriva på kollektivavtal för sina anställda.

– Vi har tagit upp det i förhandlingarna men får alltid till svar att EU:s regler är sådana att de inte kan kräva att kollektivavtal finns, konstaterar Lena Hansen, Kommunal i Lund.

”Spelar ingen roll”

Vård- och omsorgsnämndens ordförande Lars Johansson (M) tycker inte att bristen på kollektivavtal spelar någon roll för hur vårdbolagen sköter sin personalpolitik.

– Det finns vårdbolag utan kollektivavtal som betalar bättre än de som har. Jag har inte fått några signaler om att de företagen vi har avtal med skulle brista på något annat sätt heller, säger han.

Socialdemokraterna anser däremot att regelverket måste ändras, så att kravet på kollektivtal kan ställas.

– Vi ser det som självklart att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige, och att utländska företag som arbetar här ska anpassa sig efter det, säger Ann-Margreth Olsson (S), andre vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden.

”Ser inget problem”

Det är sju vårdgivare som har rätten att erbjuda sina tjänster till brukarna av hemvård och hemtjänst i Lunds kommun. Lunds kommunala hemtjänst konkurrerar med både stora företag som Attendo och flera mindre vårdbolag. Men valfriheten har inte fått något stort genomslag bland brukarna i Lund, där 90 procent av vårdtagarna fortfarande föredrar det kommunala alternativet. 

– Det är relativt få som väljer de privata aktörerna, men jag ser inte det som något problem. Förklaringen är troligen att den kommunala omsorgen anses fungera bra, säger Lars Johansson (M).

Ann-Margreth Olsson (S) ser flera risker med privata vårdbolag inom verksamheter som riktar sig till äldre. En av de värsta tycker hon är att politikerna frånsäger sig sitt ansvar som istället flyttas över till brukarna.

– För dem som har fått rätt till insats kan det vara mycket att sätta sig in i när de ska välja utförare. Det blir dessutom brukarnas eget ansvar att bedöma om den som utför tjänsten är kvalificerad och gör ett tillräckligt bra arbete. När det gäller hemvård behöver man vara sjukvårdsutbildad för att kunna avgöra det.

Hon anser att det problemet förstärks av att politikerna inte kan gå in och göra egna bedömningar.

– Vi har ingen möjlighet att kräva att det görs ordentliga utvärderingar av hur väl arbetet utförs, säger hon.

Kvaliteten har sjunkit

Pensionärsorganisationen PRO får genom sina medlemmar inblick i hur hemtjänsten och hemvården fungerar i praktiken. Enligt dem har kvaliteten sjunkit de senaste åren, inom både privat och offentligt driven verksamhet.

– Vi får mest rapporter om att personalen är så uppstressad när den kommer att vårdtagarna upplever att de inte hinns med, säger Sven Englesson, ordförande för PRO Lund.

Stressen är inte kopplad till enbart de privata, utan är något som upplevs inom hela verksamheten.

– Det har absolut blivit sämre, säger Sven Englesson.

EU:s regler ett hinder

Inom PRO granskar man just nu ett förslag till den kostpolicy som kommunen ska införa där pensionärerna är en bortglömd grupp.

– Det finns riktlinjer för hur maten ska serveras i förskolan och skolan, men inte ett ord om att de äldre som får hem maten ska ha rätt till en lugn och bra miljö kring sina måltider. Det är något vi kommer att ta upp i vårt svar, säger Sven Englesson.

I arbetet med att ta fram en kostpolicy upplever Ann-Margreth Olsson att EU:s regler är ett hinder.

– Vi hade helst velat teckna avtal med mindre producenter i trakten, för att kunna erbjuda de äldre närproducerad mat. Men det går inte. Vi har ingen möjlighet att särbehandla dem och för små personalkooperativ är det svårt att lägga anbud när reglerna kring upphandlingar är så komplicerade som de är.