– För det har Arbetsmiljöverket också gränsvärden. Däremot finns det väldigt lite forskning om andra bullerkällor där du har svårare att skydda din hörsel. Om du är exempelvis förskollärare och jobbar med barn är det svårt att motivera att du ska ha hörselskydd, men inte barnen. Det är likadant i skolmiljön och i restauranger. Det finns också mindre forskning om sambandet mellan sådana ljud och hörselskador som ljudöverkänslighet, ljudtrötthet och tinnitus, säger Kerstin Persson Waye som är professor på Sahlgrenska akademin, avdelningen för arbets- och miljömedicin.

Ljudet av födande mammor

Tillsammans med henne jobbar doktoranden Sofie Fredriksson, som i somras publicerade en studie om förlossningsvården, en tidigare förbisedd arbetsplats i bullerforskningen. Ljud från födande mammor kan uppnå samma nivåer som topparna under en rockkonsert och studien visade ett tydligt samband mellan hur mycket buller personalen utsatts för och hörselbesvär som tinnitus och ljudtrötthet. 55 procent av de intervjuade hade hörselrelaterade besvär. Hon gör nu en stor kartläggning av förskolepersonal för att se om arbetade år i förskolan hänger samman med risken för hörselskador.

Förskolemiljö kan vara risk

Kerstin Persson Waye konstaterar att det utöver Sofie Fredrikssons studie i stort sett saknas utredningar av samband mellan buller på kvinnodominerade arbetsplatser och skador.

– Man har sett att framför allt förskola och fritidsmiljöer innehåller så höga ljudnivåer att det skulle kunna utgöra risk, men det återstår att knyta ihop de här sakerna, säger hon.

För att få en bullerskada klassad som arbetsmiljöskada måste ansökan skickas till Försäkringskassan, som i sin tur utgår från nuvarande kunskap. 

I forskningsprojektet ingår förutom Kerstin Persson Waye och Sofie Fredriksson även Eva Schömer som är forskare inom rättssociologi med genusvetenskaplig inriktning, samt Kjell Torén som är professor inom försäkringsmedicin. De har just fått 200 000 kronor i planeringsbidrag av Arbetsmiljöverket för att specificera vad det är de vill göra. 

– Vi vill undersöka om förutsättningarna för de anmälda arbetsskador som beviljas ser olika ut för typiskt mansdominerade och kvinnodominerade arbetsplatser, säger Kerstin Persson Waye.

Den färdiga ansökan ska lämnas in i maj. Planen är att granska information som finns om arbetsskador samt inskickade ansökningar om att få dem klassade som arbetsskada av Försäkringskassan. 

– Egentligen handlar ansökan om hur man kan åstadkomma ett hållbart arbetsliv. Om Försäkringskassan beviljar ansökan om arbetsskada så är det en signal om att en sådan skada är viktig och dessutom utgör en ekonomisk skada för individ och samhälle. Om man ignorerar förekomsten utav vissa arbetsskador så ger det en återkoppling till individen, arbetsmiljöarbetet, de här yrkena och den här arbetsmiljön om att det inte är något vi behöver bry oss om. Därför tror vi även att en relevant bedömning kan förebygga de här skadorna.