Det är vad regeringen vill uppnå med sitt förslag till ny socialtjänstlag. 

Barnrättsorganisationen Bris välkomnar ambitionerna, inte minst för att det går i linje med organisationens önskningar.

– Det som vi har tryckt på innan, och det som också har kommit ut nu i förslaget här, är ett tydligt förebyggande perspektiv, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

Från ”bör” till ”ska”

I den nya lagen finns ett krav på att socialtjänsten ska arbeta förebyggande, – till skillnad från dagens regler som säger att de bör göra det. 

– Om tiden inte räcker till och man har utredningar upp över öronen, då kommer det förebyggande arbetet få stryka på foten. Och det är därför den här förändringen är så oerhört principiellt viktig.

Magnus Jägerskog är också positiv till att barnrättsperspektivet stärks i det nya förslaget, eftersom lagen nu anpassas till Barnkonventionen. 

– Vi har ett antal samtal om dagen med barn just om socialtjänsten. Det handlar mycket om bristande bemötande, att man inte har fått yttra sig i frågor som verkligen berör barnet, och som barnet har rätt att få yttra sig kring, säger han.

Åtta miljarder över fyra år

För omställningen, i det som regeringen kallar för den största reformeringen av svensk socialpolitik på 40 år, har man avsatt åtta miljarder kronor. Dessa ska fördelas på 290 kommuner över fyra år.

Det är bra, resonerar Magnus Jägerskog, för det kommer att behövas pengar för omställningen. Men det kommer enligt honom också att behövas pengar för att göra verkstad av förslaget, och för att upprätthålla den höjda ambitionsnivån på lång sikt.

– Om detta ska omsättas i praktisk handling så är det ju att man behöver händer och fötter som kan jobba mer uppsökande, som kan sänka trösklar, som kan öka tillgängligheten och vara där ute, fånga upp barn och unga i mycket större omfattning. Och det är kostnadsdrivande.

Vissa resurser kommer att kunna frigöras inom socialtjänsten, då man till exempel kommer att kunna starta insatser utan utredningar. 

– Men jag har väldigt svårt att se att den tidsbesparingen kommer väga upp. Eller möjliggöra ett mycket mer aktivt förebyggande arbete. Man kommer behöva mycket mer resurser. Vi är i ett läge med stora samhällsutmaningar, inte minst kopplat till barn och unga. Samtidigt har vi många kommuner som går minus. Och det är ju med den ekvationen, eller den kalkylen, som det är svårt att se riktigt hur det här ska gå ihop.

Medhåll från fler håll

Anders Henriksson, ordförande för Sveriges kommuner och regioner, och Monica Persson, ordförande för Föreningen Sveriges socialchefer, tror också de att de åtta miljarderna är för lite. 

– Jag tror det behövs mera. Det är trots allt 290 kommuner som ska ställa om, säger Monica Persson till TT.

Magnus Jägerskog kommer nu att hålla koll på höstbudgeten för att se om och hur man satsar ytterligare på barn och unga där.

– Om man inte tillför resurser eller frigör det på annat sätt, då är ju risken att det här blir en fin ambition, men inte en förändring i verkligheten.