– Jag och min man tycker att det börjar bli lite oroväckande att det skrivs så mycket om Thoren överallt. Kommer skolan stängas? Och stängs den, vad händer med våra barn? Men vi får inget svar, säger Sara.
Sara har sin dotter i första klass på skolan. Hon berättar att hon räknar dagarna till sjuåringen får börja på en annan skola. Tiden på Thoren framtid har varit en mardröm för familjen. Varje morgon sätter hon ett armband med en gps på barnets arm. Efter att skolan tappat bort dottern vid flera tillfällen vågar hon inte chansa.
– Om eller när hon kommer bort så får jag i alla fall en möjlighet att hitta henne, säger hon.
En gång glömde personalen kvar dottern och några andra barn i skolan när resten av klassen åkte i väg på utflykt. En annan gång glömdes hon i en park.
– Barn har kommit bort, ibland vet de inte ens var barnen är när man hämtar på skolan. Det har varit väldigt skrämmande, säger Sara.
Ibland har hon fått köra runt med bilen för att hitta dottern i någon av parkerna i området dit fritidspersonal tagit barnen utan att meddela föräldrarna.
Bläddrar man bland platsannonser finns ett flertal tjänster ute på Thoren framtid Telefonplan.
– De byter personal konstant. Jag hör av personalen när jag hämtar mitt barn att de är pressade, de har inga rutiner. Flera av dem har sagt till mig att det inte känns bra, säger Sara.
Många slutade på kort tid
En av de som inte tyckte att det kändes bra på skolan var Jasmine. Hon arbetade några veckor på skolans fritids. Sedan fick hon nog.
– Redan vid intervjun fick jag en konstig magkänsla. Rektorn berättade att väldigt många slutat på kort tid och att vissa begått tjänstefel. Slutar det sex, sju personer på bara ett halvår måste ju något vara fel, berättar hon.
När hon väl började jobba förstod hon.
– Personalbristen är ett skämt. Första dagen jag började kastades jag in i ett klassrum där jag skulle ha ansvar för en klass som jag aldrig hade mött. Det var kaos. Barnen var jättestökiga och understimulerade, berättar hon.
Under första dagen fick hon ensam ansvara för stängningen.
– Jag kunde stå med 40 barn själv. Det gör ju att man inte lyckas hålla i verksamheten. Man är bara stressad hela tiden och sedan så finns det liksom ingen riktig plan för någonting.
Ingen matsal
Hon berättar att skolan inte har någon matsal, utan att de äter i ett av fritidshemmets salar. Och eftersom det inte finns någon riktig skolgård fick barnen ofta vara inne.
– Det gör att det blir jättehögljutt och man märker en konstant stress hos barnen. Det är stor brist på säkerhet också. Det finns en dörr som är trasig och inte går att stänga helt, så barnen kan rymma, säger Jasmine.
Dörren, som Stockholms stads utredare även anmärkte på i sin rapport, leder in till både grundskolan och förskolan. En av dörrarna har enligt en förskollärare varit trasig i över ett år. I samband med en tidigare artikel skrev Thoren framtid till Dagens ETC att problemen med dörrarna åtgärdats direkt efter utredarnas besök: ”Ytterdörrarna bedöms den 21 december ha fullgod funktion.”
Men idag är alltså dörrarna trasiga. När Sara påpekade det förra veckan fick hon svar från skolans rektor att hon och förskolans rektor felanmält dörren.
Utanför kommer man direkt till en trottoar och en bilväg.
– Jag har flera gånger sett barn springa ut utan jackor och skor på gatan. Så att man nästan kör på dem. Och då har jag ringt och sagt: ”hallå, har ni koll på att det här barnet är ute?”.
Före lite undervisning
Under de senaste veckorna har skandalrubrikerna om Thorengruppens gymnasieskolor, Thoren innovation school och Thoren business school, avlöst varandra. Båda är nu föremål för Skolinspektionens intresse.
Under förra veckan fick Thoren business school i Växjö ett föreläggande från Skolinspektionen förenat med ett vite på en miljon kronor om de inte åtgärdar bristerna senast i juni. Särskilt allvarligt var att eleverna inte har fått den undervisningstid de har rätt till. Det har inte heller funnits några rutiner kring elever med behov av särskilt stöd. Ett flertal av skolans elever kommer därför inte kunna få sitt sina slutbetyg. Tidigare i veckan meddelade Thorengruppen att de lägger ner skolan i Linköping till hösten.
Likheter med John Bauer
Det har gått tio år sedan John Bauer-koncernen föll. När skolkoncernen gick i konkurs stängdes 36 skolor och 11 000 elever drabbades. Eleverna hade lockats till skolorna med löften om självständigt arbete och egna datorer. Ägarna blev stormrika, men 2012 fick samtliga 18 skolor i koncernen som granskades så allvarlig kritik att tillstånden var i fara.
Skoldebattören Marcus Larsson menar att Thorengruppen och John Bauer-koncernen har flera likheter.
– Det var elever som förväntades ta ett stort eget ansvar. Sedan när elevunderlaget inte klarade det blev det oroligt och stökigt. Och då började eleverna sluta. Thoren är en kopia av det, säger han.
Han berättar att konceptet går ut på att elever arbetar mycket självständigt, och därför har mindre av traditionell lärarledd undervisning. Koncerner som Kunskapsskolan kan ha det så och ändå behålla en viss nivå av kvalitet för att de har ett visst elevunderlag.
– Men det har inte Thorengruppen. De har låg andel elever med föräldrar med högre utbildning. Några av skolorna har en väldigt hög andel elever med invandrarbakgrund. Men de har en lärartäthet som är extremt låg och andelen behöriga lärare är mycket lägre än på kommunala skolor. De flesta som går på Thorens gymnasieskolor behöver bli bättre på att lära sig räkna, läsa och skriva av utbildad personal.
Lärartätheten på den genomsnittliga kommunala skolan är 12,5 elever per lärare. På Thoren business school i Linköping, som nu lägger ner, är siffran 17,1 elever per lärare.
Liten chans för överlevnad
Marcus Larsson tror inte att det går att rädda Thorens skolor. Iallafall inte gymnasieskolorna.
– De kommer stänga skolor eller sälja till någon annan. Jag kan inte se hur gymnasieskolorna ska kunna överleva. Nu verkar Skolinspektionen verkligen ha fått upp ögonen för dem. Skolinspektionen har inte så vassa verktyg, men här tycks de ha bestämt sig.
På senare tid har många av Thorens skolor hamnat under lupp när Skolinspektionen gjort sin rutinmässiga tillsyn av landets skolor.
– Vi har haft ett par skolenheter som har blivit extra intressanta i och med att de har varit särskilt allvarliga brister. Vi har även högre viten för dem, säger Joakim Blomberg, enhetschef på Skolinspektionen, om Thorengruppens gymnasieskolor.
Tittar ni på hela koncernen?
– Har man en huvudman som Thoren med många olika bolag som har haft väldigt mycket brister är det klart att då tittar vi på dem utifrån det. Så i någon mån är det klart att vi tittar på helheten. Sedan får vi även in signaler i olika former. Det kan vara att det inkommit synpunkter från föräldrar eller personal.
Mycket av den skolpeng Thorengruppens får går till helt andra saker än skolor. Har ni en sådan helhetsbild när ni granskar?
– Vi går inte in på hur mycket pengar man tjänar och hur de väljer att hantera vinster. Det är ju mer en politisk fråga. Vi tittar utifrån brister och risker.
Det går ofta lång tid från att ni inspekterat till att det blir konsekvenser för skolan. Hur påverkar det ungdomarna?
– Vi skulle ju vara väldigt glada om det gick att åtgärda omedelbart. Men systemet fungerar ju inte på det sättet. Vi förelägger med vite och huvudmannen måste få en skälig tid att åtgärda bristerna. Och är det då svåra brister kan det ju ta flera månader och ibland längre innan de har åtgärdat dem. Och skulle de då inte åtgärda utan överklaga kan det ta ännu mer med tid, naturligtvis. Det är jättelång tid, det kan jag hålla med om. Så det är väldigt illa.
Rektor Pernilla Valen på Thoren framtids skola på Telefonplan svarar på kritiken via mail.
Vad beror den höga personalomsättningen på?
– Sedan augusti har skola och fritids genomgått förändringar i syfte att öka kvaliteten och säkerställa en god undervisning. Vi har personal som har börjat studera, gått i pension och också personal som har gått på föräldraledighet och därför är ersatta av vikarier.
Den ytterdörr som ni delar med förskolan har rapporterats vara trasig länge. Varför är den fortfarande trasig?
– Vi finns i en stor fastighet som vi dessutom delar med förskolan. In till fastigheten finns flera dörrar och ibland är det så att en dörrstängare eller liknande strular. Den aktuella dörren har inte varit trasig sedan i höstas, den gick sönder igen vecka 8 och åtgärdades av vår fastighetsägare efter vår felanmälan.
Barn har, enligt flera föräldrar, tappats bort på er skola. Varför?
– För mig som rektor är säkerheten oerhört viktig och jag jobbar dagligen med att säkerställa att Thoren framtid Telefonplan är en fortsatt trygg och säker skola. Jag vet att skolan innan läsåret 22/23 har haft en del incidenter av denna karaktär, och jag kan bara beklaga den historiken som skolan bär med sig från tidigare huvudman. Under min tid som rektor har det inträffat två incidenter. En av dem precis då jag tillträtt min tjänst och vi var i övergångsarbetet efter den tidigare huvudmannen. Den gällde två barn som lämnades kvar i en park och här vidtog jag direkt åtgärder både gällande rutiner för utflykter och med berörd personal. Den andra incidenten var att två barn på fritids hade blivit lämnade ensamma på ett våningsplan och själva fick uppsöka vuxen på ett annat våningsplan. Det är händelser jag ser mycket allvarligt på och rutinerna har skärpts, med påföljd att vi nu sedan länge inte har haft några liknande incidenter.
Under den senaste tiden har det rapporterats om brister på Thorengruppens gymnasieskolor. Riskerar även grundskolan att stängas?
– Grundskolan Thoren framtid Telefonplan riskerar inte att stängas. Thorengruppen är en stor koncern som spänner från förskola till vuxenutbildning. Självklart strävar vi som företag alltid efter att alla våra skolor ska vara fria från brister, men olyckligtvis så är så idag inte fallet. Ett fåtal skolor har stora brister och ett aktivt kvalitetsarbete pågår riktat till dessa skolor, men vi arbetar också brett för att stärka kvaliteten och våra gemensamma rutiner på alla våra enheter.
Sara vill inte ha med sitt efternamn i texten. Jasmine heter egentligen någonting annat.