Sverige blir ett säkrare land om fler länder i östra Europa ansluter sig, enligt Johan Danielsson, Socialdemokraterna andranamn i EU-valet.
– Svarar vi inte upp mot den viljan finns det en väldig risk att man vänder sig mot Ryssland och Putin, säger han.
Liberalernas andranamn Anna Maria Corazza Bildt uttrycker sig mer drastiskt.
– Vi har två val. Antingen importerar vi den instabilitet vi har runt omkring oss eller så exporterar vi vår stabilitet.
Nio kandidatländer
Nio länder knackar på EU:s dörr, för sex av dem pågår formellt förhandlingar om medlemskap. Då är det auktoritära Turkiet inräknat där få framsteg skett sedan förhandlingarna inleddes 2005. För länder som Montenegro och Nordmakedonien är medlemskap mer inom räckhåll.
Ukraina har inte inlett förhandlingar men har status som kandidatland. Även om ett medlemskap inte kan bli aktuellt så länge kriget rasar är det en viktig signal, tycker Johan Danielsson.
– Alla de ukrainare som kämpar för sitt självbestämmande och för att vara en del av ett öppet, fritt och demokratiskt Europa ska känna att man är välkomna.
Rysslands anfallskrig i Ukraina har fått nuvarande EU-länder mer angelägna att släppa in fler i gemenskapen. Samtidigt har kriget gjort att stödet för ett medlemskap sjunkit drastiskt i ett land som Serbien med nära band till Ryssland.
Hur angelägen utvidgningen än är, ska EU inte tumma på kraven. Det understryker både Johan Danielsson och Anna Maria Corazza Bildt. Den senare rabblar upp en lång lista på frågor att lösa i kandidatländerna, från rättssystem till miljölagstiftning.
– Det är väldigt krävande, det ska inte underskattas, säger Anna Maria Corazza Bildt.
S: Starkare fackliga rättigheter
När det gäller hur EU behöver förändras för att kunna välkomna nya medlemmar är S och L inte lika överens. Johan Danielsson anser att en utvidgning gör att stärkta rättigheter för arbetstagare blir än mer angelägna.
– Det kommer vara viktigt att säkerställa att alla de miljoner människor som blir en del av EU:s inre marknad inte utnyttjas på vår arbetsmarknad.
Om EU:s fördrag öppnas för förändring i samband med en utvidgning vill Socialdemokraterna ta tillfälle i akt och skriva in sådant som rätten till fackliga stridsåtgärder. Johan Danielsson lyfter fram Lavaldomen 2007 som ett exempel på hur han menar att EU:s fria rörlighet överordnas arbetstagares rättigheter. EU-domstolen dömde då till det lettiska byggbolaget Lavals fördel i konflikten med fackförbundet Byggnads.
Visserligen hade Byggnads – som satt Lavals skolbygge i Vaxholm i blockad – rätt att ta till stridsåtgärder. Men enbart för att kräva vissa minivillkor. Att kräva löner i nivå med svenska byggarbetare ansågs strida mot EU-rätten.
– Det finns en grundläggande obalans i EU:s fördrag som gör att man komma till den här typen av utslag, säger Johan Danielsson.
L: Behövs inte
Anna Maria Corazza Bildt ser inget behov av fördragsändringar. Hon menar att fördraget garanterar individuella fri- och rättigheter och att EU:s så kallade sociala pelare tar hänsyn till arbetstagare.
– Lavaldomen handlade om att vi måste ha en gemensam marknad för tjänster. Det är otroligt viktigt för svensk tillväxt.
I ett större EU kan det bli svårare att fatta beslut. Både S och L öppnar för att slopa vetorätten i utrikesfrågor, något som aktualiserades när Ungern satte sig på tvären inför beslutet att öppna för medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Liberalerna vill på sikt avskaffa vetorätten på fler områden, även när det gäller EU:s budget. Anna Maria Corazza Bildt pekar på hur Ungern också försenat ekonomiskt stöd till Ukraina.
– Det har vi inte råd med, säger hon.
Slopad vetorätt i budgetfrågor finns dock inte på dagordningen och övriga svenska partier säger nej. Johan Danielsson ser inte beslutsfattandet som den största svårigheten med en utvidgning.
– I samband med förra utvidgningen fanns det en stor oro kring att beslutsmaskineriet skulle stanna upp i Bryssel. Så har det inte blivit.
