– Vi har räknat om den svenska anmälningsstatistiken så att den blir jämförbar med statistiken från Tyskland. Det visar sig då att med samma rättsliga och statistiska förutsättningar som i Tyskland skulle antalet våldtäktsanmälningar i Sverige minska med tre fjärdedelar och att Sverige skulle hamna ungefär i mitten av skalan över anmälningsstatistiken i Eurostat, säger Lars Lewenhagen, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Samtycket avgör

I studien har Brå jämfört Sverige med Norge, Danmark, Tyskland och England och Wales och en slutsats är att det finns flera problem när man jämför statistik mellan länderna. Dels så skiljer sig den juridiska definitionen av våldtäkt från land till land. I vissa länder krävs det att offret har gjort fysiskt motstånd, medan gränsen för våldtäkt i Sverige och vissa andra länder går vid bristen på samtycke. Dels så finns det stora skillnader i hur anmälda våldtäkter registreras och räknas.

Det varierar till exempel om upprepade våldtäkter inom ett förhållande räknas en gång eller flera gånger, som i Sverige där alla individuella övergrepp räknas som separata brott. Dessutom är anmälningsbenägenheten troligtvis inte lika hög i alla länder, menar Brå.

– Sverige ligger mycket högre när det gäller jämställdhet och förtroende för rättsväsendet än länder i Sydeuropa och fler har en syn på våldtäkt som ger ett brett stöd för utsatta kvinnor. Det talar för att den lägre anmälningsnivån i Sydeuropa beror på att kvinnor i mindre utsträckning vänder sig till polisen när de blivit utsatta, säger Stina Holmberg, FoU-råd på Brå, i pressmeddelandet.

Delad fjärdeplats

Brå pekar även på att Sverige inte sticker ut i den europeiska brottsundersökningen som visar andelen kvinnor som uppgett att de någon gång utsatts för en våldtäkt. Där toppar istället Nederländerna medan Sverige hamnar på en delad fjärde plats, tillsammans med Finland och Estland.