ETC Göteborg har under året skrivit om krisen i både förskolan och skolan. I protest mot underbemanning, sparkrav och krav på effektivisering gav sig lärare och förskollärare över hela landet ut på gatorna i protest i maj. Men inför höstterminens start var Lärarförbundets ordförande i Göteborg, Andrea Meiling, pessimistisk.
– Jag är rädd för att det kommer att gå åt fel håll, sade hon till ETC Göteborg då.
Nu har Lärarförbundet släppt sin årliga ranking av landets skolkommuner och för Göteborg ser läget minst sagt mörkt ut. Kommunen hamnar på plats 256 av totalt 290. Göteborgs förskolor och skolor har visserligen samlats i nya centrala förvaltningar, men fortfarande saknas behöriga förskollärare och lärare, förklarar Andrea Meiling.
– Vi har fått jättesnygga verktygslådor och ska bygga hus, men har inte tillräckligt mycket plankor för att bygga, säger hon.
Höga sjukskrivningstal
Dessutom tampas Göteborgs förskolor och skolor med höga sjukskrivningstal och budgetprognoser som visar minusresultat. Däremot anser Andrea Meiling att staden har lyckats bra i grundskolan. Varför det inte ser så ut på förskolorna och gymnasierna har Lärarförbundet dock inte analyserat.
I början på hösten frågade ETC Göteborg de politiska partierna i staden vad de ville göra för att lösa skolkrisen. Förslagen som innebar stöttning för lärare, exempelvis tvålärarsystem, ser Andrea Meiling positivt på. Hon vill också att kommunen tittar närmre på undervisningsskyldighet och hur stora undervisningsgrupperna ska vara.
– Man behöver verkligen titta på lärares arbetsbelastning och våga skriva kollektivavtal.
Men allt kan inte göras på kommunnivå, utan Skolverket och staten måste också bidra, anser hon.
– Den höga belastningen och lärarbristen skulle man ha reagerat på för tio år sedan, det har kommunerna fått i knät nu.
Går inte att jämföra
Göteborgs nuvarande ranking går inte att jämföra med tidigare år, eftersom Lärarförbundet har förändrat sättet de rangordnar kommunerna. Tre kriterier har tagits bort: två som handlade om betygsresultat i årskurs nio och ett som handlade om uppnådd behörighet till högskolan. Enligt förbundet är dessa nämligen starkt kopplade till föräldrars utbildningsbakgrund.
– Annars skulle storstäder alltid hamna långt ner, på grund av socioekonomiska skäl. Det var därför Vellinge hela tiden vann tidigare, de har till exempel inte så mycket invandring, vilket egentligen påverkade bilden på ett konstigt sätt, förklarar Andrea Meiling.