BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I Malmö finns den möjligheten sedan många år. Inspirationen fick Malmöpolitikerna från Storbritannien där e-petitioner har funnits länge. I Malmö fick detta namnet Malmöinitiativet. Tanken bakom är att stärka demokratin och att goda idéer ska tas till vara. Du lägger ett förslag via Malmö stads hemsida. Andra medborgare kan också gå in och stötta förslag som någon annan har lagt. När ett förslag har fått minst 100 stödsignaturer, går det till ansvarig nämnd som då måste ta upp förslaget till diskussion.
Exempel på Malmöinitiativ som har lett till politiska beslut i år är ”Sakta farten” som tog upp problemet med höga hastigheter runt Möllevången. Här beslutade trafiknämnden i november, tack vare förslaget, sig för att sätta upp tolv farthinder av gummi och stänga av en bit av Södra Parkgatan för motortrafik. Många av förslagen tillhör just trafiknämndens beslutsområde. Vill du ha inspiration kan se du andra förslag på Initiativet.malmo.se.
Ett klart populärt förslag är "Gör Limhamns skjutbana till rekreationsområde" med närmare 1 000 underskrifter just nu. Det är den som lägger förslaget som bestämmer hur länge ett förslag ska vara aktivt, innan det stängs och skickas till ansvarig nämnd.
Nu kommer även Lundaborna att få en liknande möjlighet till inflytande, under namnet Lundaförslaget. Det krävs precis som i Malmö 100 stödunderskrifter, vilket i teorin gör att det är svårare att få stöd för sitt förslag i Lund eftersom det är en mindre stad. Men kanske är Lundaborna mer aktiva? Det återstår att se. Enligt beslutet ska Lundaförslaget testas under två år.
För dig som vill påverka EU:s politik finns också möjlighet att lägga medborgarförslag via nätet, så kallade medborgarinitiativ. Men det är en något omständlig process. Det krävs minst sju EU-medborgare som bor i minst sju olika medlemsländer, som ska organisera sig i en kommitté. Kommittén har ett år på sig att samla in stöd från minst en miljon EU-medborgare. Medborgarinitiativ kan bara användas när det gäller krav på ny lagstiftning som kommissionen har ansvar för. EU har gjort en noggrann guide på nätet för den som vill använda möjligheten.
Det finns också andra sätt att göra rösten hörd inom EU som passar bättre ibland. Ett sådant exempel är att skicka en så kallad framställan till Europaparlamentet. Den kan gälla både privata och allmänna intressen och är ett sätt att framföra en synpunkt eller klagomål. Att få sin röst hörd på detta sätt är en rättighet som regleras i EU-fördraget och det finns en särskild webbportal för att göra detta. Om du har lagt en framställan så behandlas den i ett särskilt utskott, framställningsutskottet, där svenska Cecilia Wikström (L) är ordförande.
Det finns alltså redskap att lägga förslag både på kommunal nivå och på EU-nivå. Men inte vare sig på nationell eller regional nivå. I Region Skåne föreslog demokratiberedningen i juni 2016, med stöd för representanter för samtliga partier utom KD, att en förstudie skulle göras om hur e-petitioner, motioner på nätet, skulle kunna skapas och hanteras. Men regionstyrelsen har hittills valt att inte gå vidare med förslaget eller fatta beslut om det.
Visst kan det vara en kostnadsfråga, eller är det så att intresset för medborgarinflytande mellan valen är svalt hos den stora majoriteten i regionen?