Det är främst byggandet av bostadsrätter och villor som minskar. Antalet påbörjade bostadsrätter minskar med 20 procent i år, och årstakten halveras jämfört med 2017. Störst är raset i Stockholmsregionen, där antalet påbörjade bostäder halveras på två år.

Orsakerna är flera, men Boverket pekar särskilt på kreditrestriktionerna, det vill säga de skärpta amorteringskraven, som sannolikt står för en stor del av minskningen av bostadsrätter och villor. Men även på osäkerheten kring investeringsstödet för hyresrätter, som först stoppades och nu har återinförts.

På väg åt fel håll

– Vi är på väg åt fel håll jämfört med behovet, konstaterar Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren.

Boverket uppskattar byggbehovet till i genomsnitt 67 000 bostäder per år fram till 2027 för att möta den förväntade befolkningsökningen.

– Vi har också en stor skuld, eftersom det inte har byggts enligt behovet sedan 2006, säger Anders Sjelvgren.

Tidigare i dag avslöjade Dagens ETC att det uppskattningsvis saknas mellan 300 000 och 400 000 bostäder i Sverige på grund av åratal av otillräckligt byggande.

–  Om vi inte löser det här så får vi ökad trångboddhet, det ser vi idag. Vi ser också att den strukturella hemlösheten ökar och att unga bor kvar längre hemma. Det här är stora frågor som vi måste lösa om vi ska få ett samhälle som håller ihop, säger Anders Sjelvgren.

Inom ramen för FN:s hållbarhetsmål har Sverige förbundit sig att ”senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder”.

Med ett kroniskt underskott på hundratusentals bostäder och en ständigt ökande befolkning måste byggtakten öka rejält under kommande år. Dessutom måste det byggas betydligt fler lägenheter för svagare grupper, där behovet är störst. Men hur ska det gå till?

Marknadshyror ingen lösning

Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggföretaget Veidekke och S-märkt bostadspolitisk expert sågar de åtgärder som regeringen hittills har genomfört. Han beskriver investeringsstödet för hyresrätter som ”ett typiskt exempel på svensk symbolpolitik”.

– Om man tittar på var det byggs bostäder med investeringsstöd så är det i praktiken på marknader där hyrorna redan ligger på den nivå som investeringsbidraget förutsätter. En extremt liten andel av bidragssumman har gått till de tre storstäderna, säger han.

Enligt Riksrevisionen har också stödet till kommunerna, som infördes 2016 för att stimulera till ökat bostadsbyggande, ”varit ineffektivt och borde ha utformats på ett annat sätt”.

Samtidigt är inte heller marknadshyror en lösning på bostadskrisen, som en del debattörer och ekonomer brukar hävda – nu senast Finanspolitiska rådet i en rapport.

– Det är verkligen inget recept för ett ökat byggande, säger Lennart Weiss.

Enligt förespråkarna skulle höjda hyresnivåer bli en drivkraft till ökade investeringar i bostadsbyggande, vilket skulle öka utbudet och på sikt pressa ner hyrorna. Men hyrorna i nyproduktion är redan omkring 50 procent högre än genomsnittet.

– Nyproducerade hyresrätter är så dyra att många i praktiken inte kan efterfråga dem. Det är den största barriären. Efterfrågan på den prisnivån är begränsad, säger Lennart Weiss.

I enkät från Hyresgästföreningen anger dessutom bara två av tretton bolag att fri hyressättning skulle öka byggtakten. Mer avgörande är de höga byggkostnaderna och möjligheterna för privatpersoner och byggherrar att få loss kapital.

Andra lösningar behövs

Lennart Weiss efterlyser istället andra lösningar. Till exempel startlån för unga och andra som vill köpa sin första lägenhet.

– Jag kan inte begripa varför vi har en politik för att ungdomar ska ta sig in i den högre utbildningen, genom CSN-systemet, men inte en politik för att ungdomar ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Vissa länder har ett CSN-system för bostadsmarknaden, det kallas startlån. Men vi har ingenting sådant i Sverige.

En annan möjlighet, för att få fart på byggandet av hyresrätter, är statlig finansiering. Men inte i form av investeringsstöd, utan krediter, menar Lennart Weiss. Staten skulle kunna starta en bostadsbyggnadsbank och låna ut till bra villkor. Då skulle behovet av dyrt eget kapital i byggprojekten minska, och hyrorna i nyproduktion hållas nere.

– Finansieringen är en nyckelfråga, säger han.

Jämfört med många andra länder har Sverige en svag bostadspolitik, menar Lennart Weiss. Och så har det varit sedan den statliga finansieringen av bostadsbyggandet avskaffades på 1990-talet.

– Före systemskiftet utgjorde bostadspolitiken en av välfärdspolitikens grundpelare. Och den avvecklades utan att man ersatte den med något nytt, säger han.

Han menar att i synnerhet Socialdemokraterna måste prioritera upp bostadsfrågorna.

– Vi kommer aldrig att kunna gå tillbaks till den gamla svenska bostadspolitiken, men det finns inte heller några tydliga ambitioner till att formulera ett alternativ som löser de grundläggande problemen på bostadsmarknaden, säger han.