Idag släpps bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges byggindustriers konjunkturprognos 2015. Den visar en uppgång för hela byggsektorn med 8 procent, motsvarande 31 miljarder kronor, i år jämfört med 2014. BI räknar med nästan 45 000 påbörjade lägenheter och småhus under året.

– Det är en hög nivå jämfört med hur det sett ut sedan finanskrisen 1993, men inte så högt jämfört med byggvolymerna under decennierna innan, säger Johan Deremar, chefsekonom på Sveriges byggindustrier.

Med dagens kraftiga tillströmning av nya invånare behöver det byggas upp till 60 000 bostäder per år under tio års tid för att bostadsbristen ska minska, menar Johan Deremar.

– Men en stor fråga är att det är främst välbeställda hushåll som har råd med nyproduktionshyrorna.

Lösningen är, enligt BI, marknadshyror och höjda bostadsbidrag. Det är bättre att subventionera hushållen än byggandet eftersom det senare inte gör bostäderna särskilt mycket billigare, enligt Johan Deremar.

– Ägda bostäder byggs i takt med efterfrågan, men det byggs för få hyresrätter eftersom hyresskillnaden är för stor mellan äldre och nya hyreslägenheter.

Med en avskaffad reglering kan fler i äldre hyresrätter vilja byta upp sig till en ny lägenhet och ge plats för dem med sämre inkomster, menar han.

– Alternativet är social housing (subventionerade bostäder för låginkomsttagare, red. anm.). Det kommer aldrig att bli billigt att bygga och någon måste betala för det, säger han.

Social housing inget alternativ

Mariell Juhlin, chefsekonom på Hyresgästföreningen anser liksom Johan Deremar att bostadsbyggandet måste öka kraftigt. Det behövs 70 000–80 000 nya lägenheter om året, inte minst hyresrätter, för att den akuta bostadsbristen ska lindras menar hon.

1990 fanns det omkring 1,65 miljoner hyresrätter i Sverige, idag är de lika många, samtidigt som befolkningen blir större.

– Vi har under samma tid gått från statlig finansiering av hyresbostäder till privat finansiering av ägda boendeformer, säger hon.

För att få igång byggandet av bostäder krävs bland annat likhet i skattesystemen mellan hyres- och bostadsrätter, att den kartelliknande situationen på byggmarknaden upphör och att kommunerna slutar ta ut överpriser för marken, menar hon.

– Det statliga investeringsstödet är bra, men det är viktigt att hyresnivåerna ligger så lågt som möjligt. Vi ska inte subventionera något byggarna kan leverera ändå, säger Mariell Juhlin.

Hon avfärdar Sveriges byggindustriers argument att ”hyresregleringen” hämmar byggandet av nya hyresrätter.

– Hyresregleringen avskaffades 1975. Dagens bruksvärdessystem är framförallt ett effektivt förhandlingssystem som båda parter tjänar på och som inte hindrar hyresgäster och fastighetsägare att förhandla vid sidan av, säger hon.

Produktivitetsnivån inom byggindustrin är låg jämfört med andra branscher och bland de lägsta i landet. Vissa entreprenörer sitter och håller på stora markområden vilket  håller priserna uppe, enligt Mariell Juhlin.

– Vad som ofta glöms bort i diskussioner om byggsubventioner är den samhällsekonomiska nyttan. Får vi inte igång byggande av bostäder människor har råd att bo i minskar tillväxttakten och inkomstklyftorna ökar. Det blir en ond spiral, säger hon.

Vore social housing en lösning för ekonomiskt svaga hushåll?

– Att allmännyttan är öppen för alla gör acceptansen bland medelklassen att betala för den större. Social housing vill ingen betala för. Det skulle dessutom bidra till ännu större segregation, säger Mariell Juhlin.