– Vi har den snabbaste nedgången i bostadsbyggandet nu sen början på 90-talet. Men SCB mäter startbesked för nybyggnationer. Det är inte detsamma som att sätta spaden i marken. Jag är helt säker på att minskningen egentligen är mycket större. Det handlar snarare om en nedgång på 80 procent, säger Lennart Weiss, kommersiell chef på fastighetsbolaget Veidekke.

Johan Lindholm, förbundsordförande för fackförbundet Byggnads delar analysen.

– En giftig mix av höga materialpriser, lågkonjunktur och aggressiva räntehöjningar har gjort att faktiska byggstarter för nya bostäder minskat med upp till 80 procent, säger han.

– Det är väldigt, väldigt allvarligt. Det som sker är ett svek mot en hel generation unga som kommer att få det betydligt svårare att flytta till eget boende.

Att byggkrisen skulle komma när samhällsekonomin dalar var inte oväntat, menar Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

– Jag är ledsen att säga det men vi har tyvärr fått rätt i det vi sagt i många år. Det måste finnas stöd på plats i en lågkonjunktur när marknaden inte längre klarar av att bygga, säger han.

Stöd gav bostäder

I en ny rapport från Tyréns, beställd av Hyresgästföreningen, utvärderas för första gången det statliga investeringsstödet för hyresrätter som fanns 2016–2021. Där visas att investeringsstödet varit en avgörande faktor för att öka bostadsbyggandet och sänka boendekostnaderna i ny­producerade hyresrätter.

– Av de drygt 50 000 nya bostäder som byggdes tack vare stödet är det 60 procent, 30 000 lägenheter, som inte hade byggts alls om inte stödet funnits. Men alla har ju fått lägre hyra så det är inte bortkastat på något sätt, säger Martin Hofverberg.

Enligt kritiker var investeringsstödet orimligt kostsamt. Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro, skriver i en debattartikel i SvD att över 18 miljarder beviljades i stöd, vilket motsvarar 350 000 kronor per bostad. Räknar man bort de 40 procent som tillkommit utan stöd så innebär det att varje nybyggd lägenhet kostade staten nästan 600 000 kronor, skriver Kopsch.

Är det en rimlig kostnad?

– Ja, det tycker jag verkligen. Eftersom bostäder är en del av infrastrukturen. Om marknaden inte förmår bygga så måste samhället gripa in, säger Martin Hofverberg.

– Fredrik Kopsch blundar för en massa stöd som går ut ovillkorat, som rot- och ränteavdrag för 171 miljarder under samma tidsperiod.

Lennart Weiss har svängt i synen på investeringsstödet. Från början var han negativ men om målet var att främja nybyggandet så fungerade det, menar han.

– Det höll naturligtvis byggandet uppe.

Vid förra årsskiftet togs investeringsstödet bort, efter att budgeten från M, KD och SD gick igenom i riksdagen. Nu när den ekonomiska krisen förvärras behöver stödet från staten öka, menar Johan Lindholm.

– I högkonjunktur ledde det till att över 50 000 bostäder färdigställdes. I en lågkonjunktur skulle effekterna bli ännu större.

”Regeringen är paralyserad”

Byggnadsbasen är djupt kritisk till regeringens handlingsförlamning i bostadsfrågan.

– Det är under all kritik. Regeringen står helt paralyserad och bostadsministern är lika frånvarande som bostadspolitiken han borde driva. Frågan måste ställas: Varför har vi ens en bostadsminister, om det inte finns någon avsikt att driva en bostadspolitik?

Även Lennart Weiss är kritisk till regeringen. Han vill se en kriskommission från regeringen.

– Vi måste tillsätta en bostads­kriskommission nu ­genast. Det är en krasch vi ser just nu, men den sker i slow motion. I höst när antalet konkurser och uppsägningar ökar, och man börjar se historiskt låg nivå, då kommer alla inse vad som skett, men då är det försent. Vi måste tillsätta en kommission nu, så den kan ­arbeta över ­sommaren.