– Förut kunde min mamma hjälpa mig med vabb, men hon gick tyvärr bort i december, berättar Anna Falkman. 

Anna Falkman är ensamstående förälder på heltid. Hon vittnar om en tuff ekonomisk vardag med små – nästintill obefintliga – marginaler. 

– Det är inte roligt nu, det är det verkligen inte. Matpriserna har gått upp extremt mycket och det känns inte som att vare sig bidragsnivåerna eller lönerna har hängt med. Jag skulle vilja kunna handla i affären utan att behöva fundera på om jag har råd att köpa bröd eller inte. 

”Bostadsbidraget betyder allt”

Anna Falkman jobbar deltid i hemtjänsten och får också viss ersättning från a-kassan. Likt drygt 100 000 andra barnfamiljer i Sverige har hon och sonen Robin rätt till bostadsbidrag.

Anna Falkman menar att stödet är helt avgörande för att livet ska gå ihop ekonomiskt. 

– Det betyder allt. Det är jätteviktiga kronor för mig. Utan bostadsbidraget skulle det bli väldigt svårt, säger Anna Falkman. 

Hon är förvånad och bestört över att regeringen nu planerar att sänka det extra stödet, som infördes under pandemin av den tidigare regeringen för att stötta barnfamiljer genom den krisen.

– Jag har hört med Försäkringskassan och det rör sig om flera hundra kronor i mitt fall. Det får stora konsekvenser för oss. Vad är alternativet? Att jag jobbar mer, men det går ju ut över min son i så fall, som får en mindre närvarande förälder, säger Anna Falkman. 

Prioriterar det nödvändigaste

Även med det tillfälliga tilläggsbidraget är det inte alltid som pengarna räcker till. Ibland har Anna Falkman fått låna från vänner för att kunna betala hyran. 

–  Jag skriver upp vad jag är skyldig och försöker betala tillbaka lite i taget. Jag tycker att det är viktigt att visa Robin att man är noga med ekonomin, förklarar Anna Falkman.

Hon beskriver en ekonomisk situation som inte lämnar mycket utrymme till annat än det allra nödvändigaste. Att gå till tandläkaren för egen del är inte alltid möjligt. Och att köpa en begagnad cykel till Robin, som växt ur sin gamla, är heller inte aktuellt. 

– Så här inför vintern känns det ofta jobbigt, när man tänker på alla vinterkläder som måste fixas. 

Tillsammans pratar Anna Falkman och Robin mycket om att livet kan se ut på olika sätt.

– Till exempel att man inte alltid kan få allt, att det kan gå upp och ner i livet ekonomiskt. Och att vi ändå har ett bra liv, vi har mat på bordet och vi har varandra. 

Ingen möjlighet att spara

Från regeringens sida hävdar man att hushållens ekonomiska läge har förbättrats och att sänkningen av tilläggsbidraget därför är motiverad. Ett scenario som Anna Falkman inte alls känner igen sig i. 

– Det känns som att allting är ett spel för politikerna, men det här drabbar verkligen oss, betonar Anna Falkman. 

Särskilt irriterad blev hon av nyheten att regeringen sänker skatten på så kallat ISK-sparande. 

– Jag blir så upprörd, de bara skor sig själva. Hur blir det för oss andra, vi som inte ens har möjlighet att spara?

Jag blir så upprörd, de bara skor sig själva. Hur blir det för oss andra, vi som inte ens har möjlighet att spara?

Inte heller Makalösa föräldrar delar regeringens lägesbild. Att påstå att krisen är över för barnfamiljer är rent trams, enligt organisationens generalsekreterare Christina Olsson.

– De barnfamiljer som vi är i kontakt med går på knäna, de har aldrig haft det så ansträngt som nu. Jag kan inte för mitt liv förstå hur regeringen tänker att de här familjerna ska klara sig, menar Christina Olsson. 

Medlemmarna i Makalösa föräldrar är ensamstående föräldrar med låga inkomster. Bland de som svarade på organisationens årliga enkät hösten 2023 uppgav 40 procent att de behöver låna pengar för att betala mat och boende.

– De har noll marginaler och inget att spara in på, därför lånar de pengar. Det här är ett slutande plan som i många fall leder raka vägen till Kronofogden, säger Christina Olsson.

Drabbar barnen

Likt Makalösa föräldrar vill organisationen Rädda barnen att stödet permanentas och att bostadsbidraget inflationsjusteras.

De extra hundralappar som stödet innebär betyder mycket för de som kämpar ekonomiskt, anser Samira Abutaleb Rosenlundh, rådgivare hos Rädda barnen. 

– I förlängningen drabbar det såklart barnen, vilket vi sett i vår verksamhet. Bland annat genom att barn känner skuld och skam, tar för stort ansvar hemma eller ursäktar sig från sociala aktiviteter med kompisarna för att man vet att familjen inte har råd, förklarar Samira Abutaleb Rosenlundh. 

Hon poängterar att bostadsbidraget urholkats under en längre tid och att samhällets insatser idag inte kompenserar för ekonomisk utsatthet på samma sätt som tidigare. Något som bidragit till att barnfamiljer halkat efter i utvecklingen, säger Samira Abutaleb Rosenlundh.

– Den relativa barnfattigdomen och den ekonomiska ojämlikheten har ökat, vilket innebär att allt fler barn inte har möjlighet att göra sådant som är självklart för den stora majoriteten i samhället. 

Den relativa barnfattigdomen och den ekonomiska ojämlikheten har ökat.

Från oppositionspartierna har kritiken mot regeringens förslag varit skarp. Såväl S, V och MP vill se att bostadsbidraget stärks, snarare än att tilläggsbidraget sänks. 

– Familjer ska kunna bo i trygghet, inte behöva oroa sig för risken att bli vräkta. Bostadsbidraget har urholkats sedan det infördes och nu behöver vi se till att det ligger på en rimlig nivå, för att det ska fylla sitt syfte, menar MP:s språkrör Amanda Lind.