En månad före valet valet publicerades Khans utvecklingsplan för London. De kommande åren ska fyra miljarder pund (47 miljarder kronor) satsas på subventionerade bostäder. Men Shelter, en välgörenhetsorganisation som arbetar med bostadsrättigheter och för hemlösa, menar att det inte är tillräckligt. Inför valet publicerade organisationen en rapport där de bland annat krävde att nästa borgmästare måste agera för att även öka bostadsbidragen.
Varnar för fler värkningar
Från mars 2019 påbörjades arbetet med att bygga drygt 17 000 bostäder med överkomlig hyra, det största antalet sedan årskiftet 2002–2003. Men kritiker menar att är antalet hemlösa familjer som behöver subventionerade bostäder fortfarande är mycket stort.
I debatten har man även krävt att den så kallade paragraf 21 ska avskaffas. Denna paragraf gör det möjligt för hyresvärdar att vräka hyresgäster utan att ange skäl. Bland annat Londons Renters Union, en paraplyorganisation för bostadsgrupper och föreningar som arbetar med socio-ekonomiska frågor, pekar på hur detta leder till fler hemlösa familjer. Under pandemin har inga vräkningar genomförts, men dessa restriktioner väntas upphöra i slutet av maj. Shelter varnar därför att antalet hemlösa och familjer i temporära bostäder kommer att öka.
Förespråkar hyreskontroll
Khans huvudmotståndare under valet, den konservativa Shaun Bailey, har tidigare sagt till BBC att Khan inte ”levererat de bostadslöften som han
lovat”. Även i sitt tal efter valet kritiserade Bailey valets segrare, när han
sa ”att många Londonbor inte har råd med att betala för sitt hem”.
Vad Sadiq Khan länge förespråkat är ett införande av hyreskontroll i London. Han har tidigare sagt till iNews att ”vi måste inse att London är annorlunda än resten av landet när det gäller bostadsbehov” och att han hoppas att ”regeringen ska ge honom befogenheter att införa hyreskontroll”.
I slutändan handlar även Londons bostadspolitik och allmänna utveckling om nationella beslut. Den konservativa regeringen under Boris Johnsons ledning har det senaste året, med bland annat skattelättnader, gynnat de som vill köpa bostad. Inte de som behöver hjälp för att klara hyran.
Sociala bostäder i Storbritannien
1919
Genom Housing and town planning act inleder regeringen för första gången ett program för att bygga sociala bostäder i stor skala. Programmet leddes av kommunerna och fortsatte genom andra halvan av 1900-talet.
1945
Programmet för sociala bostäder växer när allt fler är i behov av nya hem efter andra världskriget. Miljontals vanliga människor ska kunna bo bra och med låg hyra. På 35 år efter krigets slut byggs 4,4 miljoner sociala bostäder, i snitt 126 000 per år.
1980
Regeringen Thatcher introducerar Right to buy, en policy som ska hjälpa hyresgäster att köpa sina lägenheter. Samtidigt begränsas kommunernas makt när det gäller bostadsbyggande. 1983 har byggtakten halverats jämfört med 1980, från 94 140 till 44 240.
1988
Regeringen Thatcher inför Housing act, som delvis försöker återgå till socialt bostadsbyggande. Men i stället för kommunerna är det enligt Housing act 1988 bostadsföreningar uppbackade av privat finansiering som ska leda arbetet.
2018/2019
6 287 nya sociala bostäder byggs. 1,1 miljoner människor står på väntlistan. Idag finns 1,5 miljoner färre sociala bostäder än det fanns 1980.
Källa: Shelter
