Mer utsläpp, mer buller, större risker och minskat bostadsbyggande. Det kommer att bli konsekvenserna om statliga Swedavia lyckas förvandla Bromma flygplats till ett nytt Arlanda med upp till 100 000 starter och landningar med stora flygplan per år. I alla fall om man ska tro motståndarna. Trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) menar tvärtemot att det är skrämselpropaganda och att flygplatsen är nödvändig för att Stockholm ska stå sig i konkurrensen.

– Bromma är jätteviktigt för tillgängligheten i Stockholm när världen blir mer och mer globaliserad, säger Ulla Hamilton. 

Kontroversiellt godkännande

Det var i december förra året som Swedavia fick godkännande av Transportstyrelsen för att uppgradera flygplatsen till en så kallad 3C-flygplats. Det innebär att större flygplan, sådana som i dag bara har tillgång till Arlanda, får starta och landa på Bromma medan de små flygplanen får mindre plats. 

Godkännandet är kontroversiellt. Många menar att det bryter mot det avtal som staden tecknade med Swedavia 2008.

– Tvärtemot vad man beslutade om då ska de 60 000 flygningarna som reserverades för småflygplanen omvandlas till tät trafik med mycket större flygplan, säger piloten Niclas Blåbäck.

Han är talesperson för den partipolitiskt oberoende gruppen Bevara allmänflyget på Bromma, där både flygare och närboende ingår. De vill behålla flygplatsen som den var tänkt från början – med små lätta flygplan.

Niclas Blåbäck och hans pilotkollegor har i dag inte längre platser på Bromma. Allmänflyget är i stort sett borta, berättar han. Och de menar att planerna för Bromma mörkas. På Youtube har gruppen lagt upp en film som går igenom spelet bakom uppklassningen och vad den leder till (se tidslinjen). De påpekar bland annat att Swedavia första gången de ansökte om att uppgradera Bromma fick avslag. 

– Nu har de fått dispens från flera internationella regler. Det här innebär stora säkerhetsrisker. Större flygplan kräver större hinderfria ytor för att kunna flygas säkert. Då är höga hus i vägen. Till exempel DN-skrapan ligger risigt till. Föreskrifterna finns ju av en anledning, säger Niclas Blåbäck.

Bostadsbyggandet hotas 

Men det är inte bara befintliga höghus som är hotade. I mars i år meddelande Länsstyrelsen att man på grund av uppgraderingen har blivit tvungna att upphäva en detaljplan för nya bostäder i Kristineberg. Daniel Helldén, oppositionsborgarråd för Miljöpartiet, menar att
nya höghus i hela västra Stockholm påverkas av flygplatsplanen.

– Det hämmar hela stadens utveckling, säger han.

Miljöpartiet vill lägga ner flygplatsen och bygga 50 000 bostäder för över 100 000 invånare och 30 000 arbetsplatser här. Något som Ulla Hamilton (M) menar är orealistiskt.

– Ingen tar den analysen på allvar. Ingen vet vad som finns i marken och det är tveksamt om någon ens skulle vilja bo där, det skulle bli mycket trångt, säger hon.

Daniel Helldén tycker att det är att ducka för den enorma bostadsbristen.

– Alliansen mörkar vilken fantastisk resurs det är att staden äger den här marken, säger han.

Bromma flygplats är på väg att bli en av de stora valfrågorna i Stockholm. Samtidigt är oppositionen splittrade. Socialdemokraterna menar, liksom Alliansen, att det skulle bli alldeles för dyrt att säga upp avtalet med Swedavia som gäller till 2038.

”Finns saker att avslöja”

En opinionsundersökning som Radio Stockholm rapporterade om i förra veckan visar att 38 procent av stockholmarna vill ha kvar flygplatsen. 28 procent ville hellre ha bostäder på platsen medan 24 procent inte brydde sig. 

Daniel Helldén (MP) är ändå segerviss och tror på ett maktskifte i både regeringen och kommunfullmäktige efter valet. 

– Då tar det tre år att säga upp avtalet, säger han. 

Under tiden fortsätter Niclas Blåbäck och hans vänner att försöka kasta ljus över hur det egentligen gick till när Swedavia fick sitt tillstånd.

– Allt är långt ifrån avslöjat i den här historien, säger han.