– Vi har så mycket problem med tågförseningar och tågstopp beroende på brister i underhållet helt enkelt. Vi måste rätta till det här i närtid så därför vill vi dels förstatliga järnvägsunderhållet, dels skjuta till tio miljarder extra.
Så sade Stefan Löfven vid en presskonferens några veckor innan valet. Nu låter det annorlunda. I början av april aviserade regeringen att drygt 1,2 miljarder årligen skulle satsas på järnvägsunderhållet, men Stefan Löfven svarade inte på frågan om återförstatligande. Han ville avvakta ett delbetänkande i en utredning om järnvägens organisation. Det betänkandet lades fram för infrastrukturminister Anna Johansson (S) för knappt två veckor sedan. Enligt utredaren Gunnar Alexandersson går det inte att förstatliga underhållet eftersom Trafikverket inte skulle klara omvandlingen. Johansson ger ännu inga besked om hur regeringen ställer sig till den slutsatsen.
– Vi har hela tiden varit väldigt tydliga med att staten ska ha det samlade ansvaret och från det viker inte en tum. Sedan har vi lagt ett utredningsuppdrag om hur underhållet skulle kunna fungera, säger Anna Johansson.
Men att staten ska ha det samlade ansvaret är väl inte samma sak som det förstatligande som Löfven var väldigt tydlig med innan valet?
– Om det visar sig att bästa sättet att få till bättre underhåll är förstatligande ska vi naturligtvis göra det. Men vi ska också veta att vi gör rätt saker. I första hand har detta utretts och nu ska det skickas på remiss så att vi får ett så gott underlag som möjligt innan vi fattar beslut.
Jörgen Lundström är Sekos ordförande på statliga Infra-nord, det största av de företag som sköter järnvägsunderhåll i Sverige. Han har över 30 års erfarenhet av arbete på järnvägen och är starkt kritisk till att regeringen vacklar om löftet om återförstatligande.
”Ser ut som löftessvek”
– Det börjar se ut som löftessvek. De har sagt att de ska utvärdera vad Alexandersson egentligen sa och återkomma efter remissvängen, och sedan komma med ett ställningstagande tidigast vid årsskiftet. Från ett solklart löfte vacklar de nu rejält. Jag känner att det är på väg att bli ett svek eftersom man försöker hitta en väg ut via en utredning, säger Jörgen Lundström.
Det var alliansregeringen som 2013 tillsatte utredningen om järnvägens framtida organisation. Då var Socialdemokraterna starkt kritiska till valet av Gunnar Alexandersson eftersom han tidigare arbetat för järnvägsföretagens branschorganisation Tågoperatörerna.
– Som att låta SEB:s vd Annika Falkengren utreda bankbonusar, sa nuvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) och beklagade att alliansregeringen ”inte tog frågan på allvar”.
Gunnar Alexandersson själv menar att samarbetet med den nya regeringen fungerar bra och att delbetänkandet han lämnade över togs väl emot trots att det inte rekommenderar återförstatligande.
Kontrakt genom upphandling
– Jag tycker den dialog jag haft med Anna Johansson varit bra och såvitt jag kan bedöma har detta tagits emot väl som ett viktigt underlag för framtida beslut. Det kommer nu att hanteras på sedvanligt sätt och gå på remiss. För att återknyta till det här med det gamla uttalandet från Ygeman så bad han själv mig om ursäkt för länge sedan. Det var något som sades och det fyllde väl ett politiskt syfte vid det tillfället, säger Alexandersson.
Det svenska järnvägsunderhållet sköts idag av olika underentreprenörer som får sina kontrakt genom upphandling. Ett eventuellt återförstatligande skulle kunna ske genom statliga huvudentreprenören Infranord omvandlades till en enhet under Trafikverket. Men en sådan omvandling skulle myndigheten inte klara, menar Alexandersson.
– Det finns ett flertal olika områden som är väldigt mycket viktigare att ta tag i först. Framför allt handlar det om att bygga upp kunskapen om anläggningen (järnvägen, red. anm.) vilket är grunden för att kunna planera arbetet. I dag är kunskapen spridd i flera olika system. Den finns både hos trafikverket och hos en rad underentreprenörer, säger Alexandersson.
Jörgen Lundström håller inte med om den analysen.
– Alexandersson säger att det inte finns kompetens inom Trafikverket men om man tar tillbaka Infranord finns det en hel del kompetens igen. Sedan måste man naturligtvis göra en plan och ha resurser för det löpande underhållet. Återförstatligande får ske successivt under fyra-fem år eftersom under-entreprenörernas kontrakt ska löpa ut, säger Lundström.
