Det är som ett blodomlopp för kemikalier i olika tillstånd som strömmar åt olika håll och förädlas på vägen ut till kunderna. Kemikalierna blir till plastpellets som omformas till allt från matförpackningar till bilars instrumentpaneler. Men Borealis paradgren är kablar.
Över 600 000 ton på ett år
Förra året passerade 637 tusen ton koldioxid Borealis skorstenar på väg ut i atmosfären. Ungefär i den storleksordningen har de årliga utsläppen varit de senaste tio åren och enligt företagets miljöredovisningar har inga av utsläppen varit biogena – koldioxiden kommer alltså bara från fossila källor. Borealis använder sig av fraktioner av olja för att få fram produkter, exempelvis eten och propen, som sedan blir till polyeten och huvudsakligen exporteras. Förra året använde de 1,4 miljoner ton råvara.
Anders Fröberg ser fyra vägar mot minskade utsläpp: en mer cirkulär produktion, koldioxidinfångning (CCS), nya tekniker och biomassa.
– Vi tittar på olika scenarion. Skulle vi ha mycket cirkulärt och mycket biomassa, då behöver vi mindre CCS, och då går det fortare än om du behöver ny teknologi. Men finns inte biomassan så kanske du måste ha mer CCS och mer ny teknologi, säger han.
Medan de avvaktar vad som händer på andra håll med koldioxidinfångning, där ett storskaligt svenskt infångande ännu enbart finns på pappret, lägger de mer fokus på att göra produkterna mer cirkulära. Enligt Chalmers forskare blir endast sju procent av det insamlade plastavfallet i Sverige nya produkter. Borealis har gått i de tankarna länge, främst när det gäller förpackningar med kort livslängd, men det är först nu som marknaden mognat.
– Alla stora varumärken och dagligvaruhandeln i Sverige vill det här. Det är ett jättebra tryck, om man jämför med för kanske tre år sedan, då tänkte man inte på det, säger Anders Fröberg och berättar att Borealis har köpt två återvinningsföretag i Europa för att kunna jobba bättre med frågan.
Han tillägger:
– Sen gör inte det att våra utsläpp minskar här direkt, men om man tittar på plastkonsumtionen i Sverige eller Europa så betyder varje återvunnet ton plast att vi inte måste producera ett nytt ton plast.
Finns ny teknik
Koldioxiden frigörs när tusen graders hetta knäcker molekyler som bildar nya konstellationer. Det skulle kunna göras med ny teknik, exempelvis har Chalmersforskare visat att för cirka 22 miljarder kronor kan Borealis nuvarande ångkracker bytas mot teknik som använder plastavfall som råvara. De har använt den nuvarande anläggningen som modell och visat på hur det fungerar i labbmiljö i Johanneberg. Anders Fröberg tycker att tekniken är spännande, men ser att det krävs mer kunskap.
– Det är mycket pengar. Därför får man antingen göra en till pilot för att bli säkert på tekniken, eller köra en av våra ugnar till att börja med. Jag tror inte att det kommer vara en big bang, det kommer inte bli så att vi beslutar att köra in 22 miljarder direkt, säger Anders Fröberg.
De har nu sökt pengar från Energimyndighetens satsning Industriklivet för att kunna fortsätta titta på tekniken, men att de också sneglar på andra sätt.
Konkurrerar om biomassa
När det gäller biomassa, kommer Borealis få konkurrera med aktörer i flera olika branscher. Stenungsundsföretaget kan ställa krav på sina leverantörer idag, om exempelvis hållbara transporter eller att de ska jobba med vissa raffinaderier, men i framtiden handlar det om att hitta nya leverantörer inom skogsindustrin och jordbruket.
– Vi kan hitta samarbeten där våra leverantörer håller på att ställa om, men många har inte de råvarorna.
Krävs några yttre faktorer?
– Det är klart att det ibland kan behövas lite stöd och hjälp i en omställning. Industriklivet kan vara jättebra och hjälpa oss över vissa trösklar. Sen kan man fundera ibland på styrmedel, men då får det vara rätt styrmedel.
Vill överträffa mål
Borealis skriver på sin hemsida att de ”är fast beslutna att uppfylla myndighetskrav och även överträffa dessa när de inte möter våra interna krav.” Ett av regeringens miljömål är att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045. Anders Fröberg räknar med att företaget ska ha minskat sina utsläpp med strax över 15 procent till 2030 och med minst 80 procent till 2045 jämfört med förra årets siffror. Om koldioxidinfångning kan ta hand om de sista procenten är idag oklart.
Era utsläpp har legat på samma nivå de senaste tio åren. När ska de börja sjunka?
– Redan idag gör vi en uppgradering av våra ugnar som gör att vi kan komma att minska med 24 000 ton koldioxid. Vi har ett energiprojekt tillsammans med de andra industrierna, som inte riktigt är färdigt än, som gör att vi ska kunna använda varandras ångströmmar och så. Det skulle kunna ge kanske 50 000 ton reducering, en liten del av det hos Borealis. Det är två konkreta exempel i närtid.
Krävs beslut från Wien
Anders Fröberg tror att det sistnämnda projektet kan vara igång om två eller tre år, men projekt med bioråvara skulle kunna gå snabbare om tillgången är bra. Men för kemisk återvinning i enklare form är hindren färre.
– Vi behöver titta och se vilken som är den bästa teknologin och hur får vi råvaror, vad det blir för kostnad och om den är jämförbar med den vanliga, säger Anders Fröberg.
Om du skulle vilja starta upp kemisk återvinning imorgon krävs bara ett styrelsebeslut från Wien?
– Ja, i princip, men vi behöver ett genomarbetat projektförslag som underlag till investeringsbeslutet, vilket kan ta två till tre år.
