Borde vi strejka mer?

– Ur ett längre perspektiv är det väldigt få strejker i avtalsrörelserna nuförtiden. Det strejkas en del när det gäller att få fram kollektivavtal, på arbetsplatser där sådana saknas. Där står SAC Syndikalisterna för en ganska stor del. Industriavtalet 1997 är en viktig del av svaret till varför strejker har minskat. Det medförde en lägre konfliktfrekvens. I och med det avtalet kom man hårt att hålla på det så kallade märket. Att övriga branscher ska följa löneökningarna inom industrin, säger Anders Kjellberg.

– Att strejka för högre löneökningar än så, som Byggnads nu gjorde, är svårt. Om det inte handlar om att få upp lönerna för en särskilt lågavlönad grupp, och det gjorde det inte när det gäller Byggnads. Man måste ha utsikter att vinna när man går ut i strejk och det gäller att få allmänhetens sympatier. Om Byggnads hade tydliggjort frågan om huvudentreprenörsansvaret i strejken hade de säkerligen haft bättre utsikter till framgång, tror jag. Nu fick de nästan inte igenom någonting, utöver det medlingsbud som redan fanns innan strejken. Man kan beteckna strejkens utgång som ett stort bakslag för Byggnads och det göra att de blir mer tveksamma att strejka nästa gång.

När blir strejkvapnet effektivt?

– Konfliktvapnet fungerar effektivt även utan öppna konflikter. Ibland kan det räcka med att lägga ett varsel om strejk, att hotet om strejk räcker för att påverka utgången. När exempelvis Handels varslar om strejk lagom till påsk. Eftersom Sverige har en hög facklig anslutningsgrad och välfyllda konfliktfonder blir strejkerna uthålliga. I Frankrike, där man strejkar oftare, är endast 8 procent med i facket, strejkkassorna är små eller obefintliga och strejkerna blir korta. I Sverige vet arbetsgivarna att en strejk kan bli långvarig.

– Det är också viktigt att vi har få restriktioner på sympatistrejker. Det gjorde exempelvis att strejken för kollektivavtal på Toys’’R”Us fick ett sådant genomslag. När sophämtarna och även Finansförbundet gick ut i sympatistrejk blev det enormt effektivt. Men även arbetsgivarna har ju sina konfliktvapen, och vid en storlockout kan strejkkassan snabbt ta slut.

Tror du det blir fler strejker i årets avtalsrörelse?

– Det återstår att se hur det går för låglönegrupper som exempelvis undersköterskorna i Kommunal*, om arbetsgivarna är beredda att ge högre löneökningar åt denna grupp. Frågan är också om andra fack i händelse av strejk, skulle vara beredda att gå ut i sympatikonflikt för att stödja undersköterskornas krav.

*Den här intervjun gjordes innan Kommunal och SKL enades om ett avtal.