Han har precis slagit sig ner vid bordet i Rädda barnens lokal i Borås. Mitt emot honom sitter volontären Lars Jonzén tillsammans med Alisina Ahmadi och Qodrat Mohammadi som kom hit från Afghanistan som ensamkommande.

Det är eftermiddag och de unga männen har kommit från jobben som bilmekaniker och lagerarbetare. Vi träffas för att prata om att Borås är den enda stad i regionen som vill ta emot Göteborgs flyktingar.

De kommer ihåg hur det var när de själva kom hit. Att de hamnade i Borås i stället för Göteborg, dit de kom med tåget i november 2015, var mest en slump.

– Personalen som tog emot oss sa att vi skulle åka till Borås, att det var en bra stad, säger Alisina Ahmadi.

Nu är det snart åtta år sedan och de har börjat rota sig i staden. Borås ställningstagande sänder en bra signal tycker de.

– Jag tycker det är bra att Borås försöker att säga att jag är välkommen. Det var riktigt starkt av Borås. Jag tycker det är bra. Kanske Borås kan lösa det, säger Alisina Ahmadi, som inte vill vara med på bild.

Ideologisk aspekt

Ulf Olsson, S-kommunalråd i Borås, säger att beslutet om att säga ja till Göteborgs fråga grundar sig i två saker.

– Dels är det en ideologisk aspekt i det hela. Vi ville stå upp för att Sverige ska ha en human flyktingpolitik. Det är ett övergripande ideologiskt ställningstagande. Det andra är att vi ser människor som en resurs. Vi kämpar i olika sammanhang för att fler ska flytta till Borås och tycker att det är viktigt att staden utvecklas. Flyktingar är en resurs i den meningen, säger han.

Stadens mottagnings­organisation klarar också att ta emot fler än de elva som anvisats till Borås nästa år, säger han. Dessutom kommer både den privata sektorn och kommunen att behöva personal.

– I dag är problemet för många kommuner och regioner att man inte får ekonomin att räcka till, men om några år kommer den stora utmaningen vara att det inte finns människor för att utföra de uppgifter vi vill, säger han.

Stoppad av polisen

Hur många flyktingar Borås kommer att ta emot är inte klart. Alisina Ahmadi och Qodrat Mohammadi säger att de trivs i Borås, samtidigt är det tydligt att det inte alltid är lätt. Rasism finns även här.

Qodrat har haft kunder på verkstaden som sagt att han inte får röra deras bil för att han är invandrare. Alisina Ahmadi har blivit stoppad av polisen med bilen ibland flera gånger i veckan.

– Jag hade varit ute och slängt skräp och de stoppade mig och frågade var jag heter, var jag bor och vad jag gör här. Jag fick visa id-kort och allting. Det var typ fjärde gången de stoppade mig och frågade allt det där. Det känns inte bra, verkligen inte, säger han.

Inte som 2015

Trots att Lennart Frejd är positiv till att Borås vill ta emot fler flyktingar blir han lite irriterad över att staden skryter om sitt mottagande. Hösten 2017 när Agape startade i Borås var det smått kaotiskt och det var svårt att hitta bra boendelösningar för dem som kom. Alla fyra runt bordet tycker också att kommunen borde vara bättre på att se till att de nyanlända lär sig språket.

– Språket är det viktigaste. Vi skulle inte ha haft personal som pratade vårt språk på boendet vi var på. Det gjorde att vi inte lärde oss svenska, det blev fördröjt, säger Qodrat Mohammadi.

Ulf Olsson, säger att läget när det gäller mottagande är annorlunda i dag.

– I samband med det stora flyktingmottagandet var allting ytterst ansträngt. Det är en helt annorlunda situation i dag. Det går inte att jämföra. Sen är den stora samhälleliga uppgiften i alla sammanhang integrationsfrågor och hur man kommer in på ett bra sätt. Min övertygelse är att alla människor vill skapa en bra framtid för sig själv och sina barn, men det gäller ju att man kommer in på ett bra sätt.

Runt bordet i Rädda ­barnens lokal råder det enighet, viljan att hjälpa de flyktingar som kommer till Borås nästa år är stor.

– Nu vet vi inte vilka det är som kommer. Om det är ensamkommande eller familjer, och vad de behöver. Jag hjälper gärna till med praktiska saker, och att hjälpa dem att komma in i samhället.

Qodrat Mohammadi och Alisina Ahmadi är inne på ­samma linje.

– Vi kan berätta om hur det fungerar i samhället, och kanske hjälpa till med språket. Om vi kan hjälpa så gör vi det, säger Alisina.

Därför bad Göteborg om hjälp: ”Unikt” ­

”Vi behöver hjälp att bryta segregationen.” Det säger Jonas Attenius (S), kommun­styrelsens ­ordförande i Göteborg.

Jonas Attenius säger att Göteborg de 30 senaste åren har tagit ett stort ansvar i flyktingmottagandet. Det är bakgrund­en till att man i augusti bad de 48 andra kommunerna i regionen om hjälp att ta emot flyktingar nästa år.

– Ur det historiska perspektivet har vi tagit ett oerhört stort ansvar i att ta emot nya människor till Sverige. Medan det har varit många rika högerstyrda kommuner som sagt nej, säger han.

Enligt Länsstyrelsen i ­Västra Götaland är brevet från Göteborg smått unikt.

Anna Ahlborg, ansvarig för processen på Länsstyrelsen i Västra Götaland, säger att hon inte känner till något tidigare fall där en kommun bett andra om hjälp i ett öppet brev. Däremot brukar det ske några omflyttningar från en kommun till en annan varje år.

– När det gäller brevet från Göteborg vet vi inte att det har skett tidigare, vi vet inte heller att det skett i någon av de andra storstäderna heller. Där­emot står det kommunerna fritt att göra så. Vi uppmuntrar att de kommunicerar med varandra, säger hon.

”Inte hanterat det bra”

I år har ett 80-tal flyktingar anvisats till Göteborg av Migrationsverket. Färre än tidigare år. Men Jonas Attenius säger att ett eller ett par år med färre antal personer inte gör att man per automatik löser segregationen.

– Jag har också varit självkritisk. Jag tycker inte att mitt parti har hanterat det bra om man tittar historiskt. Vi har varit lite naiva och trott att det ska funka, men det har det uppenbarligen inte gjort. Vi har väldigt stora skillnader i Göteborg i dag om man tittar på exempelvis medellivslängd. Både män och kvinnor dör nio år tidigare i de nord­östra delarna av stan än man gör i de centrala delarna. På grund av ojämlikhet, som det är mitt partis främsta motor att bekämpa. Då kan vi inte blunda, säger han.

Din kommunalrådskollega i Borås, Ulf Olsson, säger att ett av skälen till att man vill ta emot flyktingar från Göteborg är man vill stå upp för en ­human flyktingpolitik. Vill inte S i Göteborg göra det?

– Jo absolut. Men vad är en human flyktingpolitik? För mig är det att de vi tar emot, måste vi kunna ta emot på ett humant sätt. Att man får en human uppväxt, att barn som kommer hit växer upp under goda uppväxtvillkor, att man har en skola som fungerar. Att du har ett bra boende och att föräldrarna kommer i arbete. Det är det som skapar förutsättningarna. När du inte har de parametrarna på plats, då blir det verkligen inte humant.