– Vi ska tillsammans bygga världens största fossilfria välfärdsland, och då är det avgörande att alla sektorer i samhället tar sin del av arbetet och bidrar till klimatomställningen, sade Per Bolund.

Mest till transporter

Totalt satsar regeringen 876 miljarder kronor under åren 2022-2033 – på underhåll av vägar och järnvägar, på nya stambanor, på höghastighetståg, på att färdigställa pågående projekt och på att bygga klart Botniabanan, ett projekt som de bägge ministrarna upprepade gånger beskyllde den förra alliansregeringen för att ha försenat.

– Tragiskt att det inte gjorts för länge sedan och ett historiskt misstag av Reinfeldtregeringen, påpekade Per Bolund.

Största anslagsökningen jämfört med den förra infrastrukturpropositionen hamnar på transportinfrastrukturkontot, där det tillkommer 103 miljarder kronor.

Exakt hur pengarna ska fördelas var dock inget som ministrarna kunde svara på. Först måste riksdagen godkänna propositionen. Sedan ska regeringen hämta in synpunkter från kommuner, regioner, civilsamhället och andra berörda. När det är avklarat avser regeringen att återkomma med en mer detaljerad, nationell plan för transportinfrastrukturen någon gång under 2022.