Läs också: Tusentals bankjobb flyttas till låglöneländer
Hannes Veskimäe gick i januari in till vd:n Petri Nikkilä och berättade att en fackklubb hade bildats på företaget och att han var dess förträdare. Han anade inte då att beskedet skulle få stora konsekvenser.
Som välbetald topptjänsteman med lång erfarenhet av att vårda bankens relationer till storföretagskunder, tyckte Hannes Veskimäe länge att han inte behövde någon fackförening.
För ett år sedan ändrade han sig.
– Nordeas nya fokus på aktieägarvärde gjorde det nödvändigt att starta ett fack. Kostnadsjakt och effektiviseringar pressar de anställda.
Det är likadant i Skandinavien.
– Men där måste ledningen först förhandla med ett starkt fack innan de kan driva igenom förändringarna. Här kan ledningen införa precis vad de vill och de kan göra det omedelbart, säger Hannes Veskimäe.
Isolerades
Motståndet var hårt. I mitten av mars höll vd:n Petri Nikkilä ett tal till alla anställda. Inför arbetskamraterna blev Hannes Veskimäe kallad en romantisk drömare. Bland annat likställde vd:n sin relation till honom med Nelson Mandelas relation till apartheidregimen i Sydafrika.
– Det var fullständigt absurt! Tänk att bli jämförd med Nelson Mandelas fångvaktare.
Hannes Veskimäe förbjöds att kontakta medlemmar och andra anställda på deras jobbmejl eller jobbmobiler. Möjligheten att använda intranätet begränsades och han fick inte prata med medier utan ledningens tillstånd.
Banken krävde in namnlistor på vilka som deltog i fackliga möten. Ändå hade klubben 75 medlemmar första maj. Estlands medier tyckte det var spännande med en fackförening på en bank. Hannes Veskimäe blev intervjuad, bland annat om lönegapet mellan kvinnor och män som är mycket stort i finanssektorn.
En vecka senare fick han en formell varning. Det hette att han hade skadat Nordeas anseende genom att uttala sig i medierna och att han olovligen hade mejlat kontorschefer för att boka möten. Han anklagades också för att ha tagit ut en kompdag på ett otillåtet sätt.
– Det var en vedertagen praxis att vi kunde kompa ut om vi hade arbetat på en ledig dag och berättade i förväg på jobbet. Ingen hade någonsin ifrågasatt det tidigare, säger Hannes Veskimäe.
Anmälde företaget
Tillsammans med Estlands nystartade finansförbund EFL anmälde han Nordea till Estlands motsvarighet till Arbetsdomstolen.
Den 13 oktober slog domstolen fast att Hannes Veskimäe hade diskriminerats på grund av sitt fackliga arbete. Nordea hade skapat en förolämpande och förminskande atmosfär och behandlat Hannes Veskimäe sämre än kollegor efter att han blivit fackligt aktiv.
Arbetsdomstolen uppmanade Nordea att omedelbart upphöra med diskrimineringen och dömde ut en symbolisk ersättning.
Företagets svar kom snabbt. Dagen därpå avskedades Hannes Veskimäe.
De anförda skälen var tre. Han ska ha brutit mot arbetstidsreglerna i juli och augusti, han ska ha berättat för en av sina stora företagskunder att han riskerade att bli uppsagd för sitt fackliga arbete och han ska, utan närmare precisering, ha brutit mot Nordeas värdegrund.
Kan få konsekvenser för banken
Fallet har intresserat CSR-konsulter som utreder om de kan rekommendera investerare att köpa aktier i ett företag med tanke på dess samhällsansvar.
– Kommer de fram till motsatsen är det oerhört allvarligt för banken, säger Hannes Veskimäe.
Han har fått stöd av fackförbund i Estland, Norden och Europa som också hjälper honom driva fallet vidare.
Hans Christian Riise, ordförande i Nordea Union Board, är bestört över hur ledningen för Nordea Estland har agerat:
– Det är mycket allvarligt för Nordea att få en dom på sig för att ha diskriminerat en facklig förtroendeman. Jag är inte säker på att de har förstått allvaret. Att de sedan säger upp honom dagen därpå är fullständigt obegripligt, säger han.
Fallet överklagat
Nordea Estland har överklagat och anser sig ha följt lagen:
”Till exempel har facket tillåtits att hålla möten i bankens lokaler och tillräcklig information har gjorts tillgänglig via intranätet. Allt är i linje med vad lagen förväntar sig, och i vissa fall ett mer aktivt stöd till fackliga aktiviteter än vad lagen kräver, i linje med koncernpraxis”, skriver informationschefen Kadri Kütt i ett mejl.
Men för Hannes Veskimäe är bankkarriären över.
– Jag måste byta yrke, ingen annan skulle anställa mig här. Men jag är nog den enda som kunnat ta en facklig strid. Jag har ingen familj, inget belånat hus, jag har inte ens en bil.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870
Läs också: Tusentals bankjobb flyttas till låglöneländer
Så många jobb har bankerna flyttat till Baltikum och Polen
2 230 anställda på nordiska banker i Estland, Lettland, Litauen och Polen har idag arbetsuppgifter som tidigare sköttes av bankanställda i de nordiska länderna. Här är bankerna som flyttat ut flest jobb:
SEB
850 jobb.
• 430 arbetar på koncernens back-office i Riga, Lettland.
• 420 finns på ett motsvarande back-office i Vilnius, Litauen.
Swedbank
250 jobb.
• Minst 250 kommer innan året är slut att arbeta med koncerngemensam backoffice, support och IT på bankens kontor i Estland, Lettland och Litauen.
Nordea
1 130 jobb
• 1 100 anställda** • På två Operations Centers i Lodz, Polen, servar Nordeas bankkontor i hela koncernen.
• I Estland planeras ännu ett Operations Center*
• 30 anställda i Estland arbetar med kundtjänst åt Finland.
Danske Bank
Oklart
• Har utflyttade jobb, oklart hur många.
DnB
Oklart
• Har också flyttat jobb till östra Europa men berättar inte hur många.
* Uppgiften kommer från fackliga företrädare på Nordea. Bankens informationsavdelning kommenterar inte uppgiften.
** Uppgiften kommer från fackliga företrädare på Nordea. Banken vill inte berätta hur många som arbetar i Lodz idag, utan hänvisar till den senast offentliggjorda siffran som är 741 personer och gällde sista december 2014.
