Blandade känslor inför obligatoriskt gymnasium

Det gemensamma skolförslaget från S och MP innebär att gymnasieskolan görs obligatorisk upp till 18 års ålder, i stället för att som nu vara frivillig. Möjligheten att inte gå gymnasiet ska finnas kvar, men bara om specifika skäl finns.

Arbetslösheten bland dem som inte gått gymnasiet är i dag högre än bland dem som har en gymnasieutbildning, vilket är en av anledningarna till att S och MP driver frågan.

Simona Söderström och Axel Olsson går båda i nian på Sofiaskolan i Stockholm. De har delade meningar om obligatoriskt gymnasium. Simona tror att införandet av obligatoriskt gymnasium skulle påverka eleverna olika. 

– Det beror ju helt på vem man är, gymnasiet passar inte alla tror jag. Några kanske vill ta ett sabbatsår och jobba eller resa och upptäcka världen. Men för de flesta gör det nog inte så stor skillnad eftersom nästan alla går gymnasiet ändå. Jag tror inte gymnasiet behövs egentligen, något finns alltid att göra, säger Simona Söderström.

– Jag tror att det är bra med obligatorisk gymnasieskola, det ger folk en chans att inte halka efter. Man klarar sig kanske ändå, men utan att ha gått gymnasiet blir det absolut svårare, säger Axel Olsson.    

Hjälper de som inte är motiverade 

Jama, som går i nian på Eriks-dalsskolan i Stockholm är mer tveksam. Han har sökt till gymnasiet men skulle helst vilja jobba direkt efter nian.

– Jag har bara bott i Sverige i sju månader och inte lärt mig språket än. Då är det svårt att få jobb, även om jag helst vill jobba och inte gå i skolan mer. Jag tror det är bättre om gymnasiet är frivilligt.

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin säger i ett uttalande att det är just de elever som inte är studiemotiverade man vill hjälpa med reformen.

– Det går inte att möta skoltröttheten, låta den unge sluta skolan, och sedan möta verkligheten där man inte har möjlighet till försörjning och styra över sitt eget liv. Man måste i stället göra insatser så att den unge klarar av skolan.

Stoppa avhoppen

Ytterligare ett syfte med att göra gymnasieskolan obligatorisk är att få stopp på avhoppen. De flesta börjar i dag gymnasiet, men ungefär en tredjedel av eleverna behöver mer än tre år för att fullfölja sin gymnasieutbildning.

– Vi kan inte lura de unga genom att säga att det skulle finnas en väg framåt utan gymnasieutbildning. Vi måste istället se till att alla insatser kommer till den unga när man ser att den börjar tröttna, säger Gustav Fridolin till SVT.

S och MP säger sig kunna finansiera reformen, men hur finansieringen ska gå till avslöjas först i samband med budgeten. Socialdemokraterna har tidigare budgeterat en miljard kronor per år för att göra gymnasieskolan obligatorisk.