– Det är ett jättestort steg för Stockholm, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Fortum Värme.
Just nu pågår en driftsättning av anläggningen.
– Vi startar upp och eldar, kollar så att alla system fungerar och så stoppar vi ibland och justerar det som behöver rättas till, berättar Ulf Wikström.
Restprodukter från skogsindustrin
Testfasen kommer att pågå under hela våren, sedan tar man ett uppehåll under sommaren för att i höst starta produktionen på allvar, om allt går enligt planerna. För att godkännas ska anläggningen kunna gå utan några störningar.
Värmen som produceras skickas ut i fjärrvärmenätet till Fortums kunder. Röken som bildas från anläggningen består huvudsakligen av vattenånga, helt rent kondensvatten.
Biokraftvärmeverket byggs i anslutning till det befintliga värmeverket i Värtan och kommer att drivas helt av biobränslen. Det handlar om restprodukter från skogsindustrin som grenar, flis, kvistar och bark.
Biokraftvärmeverket ska kunna producera upp till 750 GWh el och
1 700 GWh värme per år.
– Det motsvarar i princip den mängd el och värme som kolkraftvärmeverket i Värtahamnen producerar i dag. Biokraftvärmeverket betyder därför mycket för Stockholm i miljösynpunkt, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd i Stockholms Stad, som äger hälften av Fortum Värme.
Enligt Fortums beräkningar kommer biokraftvärmeverket årligen kunna förse motsvarande en mellanstor svensk stad med värme årligen.
– Det som är speciellt är att vi producerar både ström och värme samtidigt. Och att vi tar till vara nästan all energi i biobränslet. Vår idé är att i första hand återvinna energi som är på väg att gå förlorad.
90 procent förnybar energi
I dagsläget drivs ungefär 20 procent av Fortums värmeproduktion med fossila bränslen, merparten av det är kol. I och med biokraftvärmeverket kommer man att övergå till att ungefär 90 procent drivs med förnybar eller återvunnen energi.
– Det är varken positivt för stockholmarna eller för Fortums varumärke att elda med kolkraft. Det är en omodern bränslekälla som hör historien till. Kolkraftvärmeverket i Värtahamnen är Sveriges sjunde enskilt största utsläppskälla av koldioxid och staden vill lägga ner kolkraftverket senast 2020, säger Katarina Luhr (MP).
Hon fortsätter:
– Sedan behöver vi också se över våra andra fossila bränslen. Tittar vi till exempel på avfallet som vi använder till fjärrvärme så räknas bland annat plastavfall dit, vilket är något Fortum och staden behöver hitta en lösning på. När vi ökar byggtakten i Stockholm kommer vi också att behöva energi till alla nya bostäder. Då behöver vi titta på nya lösningar, som att ta tillvara spillvärme från kylanläggningar och datahallar till vårt fjärrvärmesystem.
Nödvändig investering
När biokraftvärmeverket är i drift ska utsläppen lokalt i Stockholm minska med lika mycket som vägtrafiken släpper ut under en och en halv månad.
Investeringen i biokraftvärmeverket ligger på omkring 4,5 miljarder kronor.
– Det är den kanske största investeringen på förnybar energi som har gjorts i Sverige någonsin. Och det är en investering som måste ses under en väldigt lång tid. Den är helt nödvändig om vi ska nå målet med en fjärrvärmeproduktion som är baserad helt på förnybar och återvunnen energi.
Målet om att all fjärrvärme i Stockholm ska produceras av förnybar och återvunnen energi senast 2030 är just ett mål. Enligt Ulf Wikström på Fortum Värme är målet att kunna genomföra detta snabbare än så.
– Ja, vi hoppas kunna genomföra det tidigare än så. Det är inte alls omöjligt. Vi är inne i en fas där vi på uppdrag av ägarna Fortum och Stockholms Stad utreder utfasningen av kolet. Om man menar allvar med klimathotet så krävs det mer åtgärder, inte bara här i Stockholm. Jag är väldigt oroad över det förslag till justering av utsläppshandeln som lagts inom EU. Vi skulle vilja se en mycket tuffare linje inom EUom vi ska nå målet om att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader, säger Ulf Wikström.
Katarina Luhr håller med.
– Med tanke på den stora potential som finns i biokraftvärmeverket så borde det mesta av de fossila bränslena som används inom fjärrvärmen kunna fasas ut redan till 2020. Sedan borde man även kunna ersätta fossila rester, som exempelvis finns i enskilda oljepannor, med fjärrvärme från olika förnybara källor.
