– Det kan inte vara utgångspunkten. Invandring berikar Sverige. Det är ett väldigt viktigt värde att människor kan komma till Sverige, och det har betytt mycket för Sveriges utveckling, sa Fredrik Reinfeldt.

Billström bet lojalt ihop. Och bidade sin tid. Idag är det Fredrik Reinfeldt som är paria i stora delar av Moderaterna. 2020 hade vinden vänt så pass att han kostade på sig att twittra en tecknad bild på sig själv som bredbent gränsvakt efter att Turkiets Erdogan hotat bussa flyktingar på EU.

När Moderaternas öppnade famnen för Sverigedemokraterna uppges Billström ha varit en viktig brobyggare.

Nato-fixaren som blev blåst på rampljuset

När Tobias Billström utsågs till utrikesminister, den kanske mest flärdfulla ministerposten vid sidan av statsministern, höjde många på ögonbrynen. Under åren i opposition hade Billström inte precis gjort sig känd för sina diplomatiska färdigheter. Snarare hade han rykte om sig att vara politisk slugger som ömsom skällde ut politiska motståndare, ömsom blockerade dem på Twitter.

Nu fick han den grannlaga uppgiften att lotsa Sverige in i Nato. Erdogans Turkiet klappades medhårs. Landet är en demokrati, slog Billström fast. Men turerna blev många. Dockor hängdes och koraner brändes. Billström for som en skottspole mellan Nato-ländernas huvudstäder för att få hjälp att blidka Turkiet att tillåta Sverige att bli medlem. 

Till slut lyckades det och Billströms uppdrag var slutfört. Men chefen la beslag på hela showen. Det var statsminister Ulf Kristersson som lämnade över det så kallade ”anslutningsinstrumentet” – till Billströms utrikesministerkollega Antony Blinken – för att sedan få stående ovationer under president Bidens state of the union-tal till kongressen.

Israel-supporten

Tobias Billströms sista tid som utrikesminister har präglats av kriget mellan Hamas och Israel. Uppgifter till Aftonbladet talar om en konflikt mellan Billströms UD och Kristerssons statsrådsberedning, där UD velat betona humanitär rätt och statsrådsberedningen stödet till Israel. Oavsett sanningshalten har Billström idogt försvarat regeringens Israelvänliga linje. I Bryssel har Billström hållit emot andra EU-länders krav på hårdare ton mot Israel. Och när en stor majoritet av FN:s generalförsamling röstade för krav på vapenvila, la Sverige först ned sin röst med motivet att resolutionen inte tillräckligt fördömde Hamas eller erkände Israels rätt att försvara sig mot terror.

Gav papegojsvaret ett ansikte

Säg vad du vill ha sagt – oavsett vad frågan är. Ungefär det rådet har makthavare fått när de drillats i medieträning. Då inslagen i radio och tv i regel är korta och hårdklippta har åtskilliga politiker lugnt kunna upprepa sina förberedda talepunkter. Åtminstone innan SVT Rapports intervju med Billström under hans tid som migrationsminister.

Upprinnelsen – som få minns idag – var dokument som läckt via Wikileaks. Dessa vittnade om vad Tobias Billström tillsammans med utrikesminister Carl Bildt skulle ha sagt under ett möte med USA:s ambassadör. Ministrarna skulle ha framfört önskemål om en uppgörelse med Irak om att de skulle ta emot medborgare som nekats asyl.

Mer ihågkommet är Billströms svar: ”Vi kan inte kommentera tredjepartsuppgifter”. Det upprepades nämligen inte mindre än 19 gånger – även sedan reportern påpekade att det ju inte handlade om tredjepartsuppifter eftersom hon ställde frågor om ett möte som Billström själv närvarade på.