Under 2017 har förvaltningen för park och gata en investeringsbudget på ungefär 85 miljoner kronor. Av dem går 30 procent av investeringarna, 26 miljoner, till cyklisterna.
– Vi satsar mycket pengar på cykling, men alla satsningar som vi gör syns inte i den där siffran. Till exempel finns inte ombyggnationen av Trädgårdsgatan med eftersom den ingår i en annan budget, säger Björn Sundin (S), kommunalråd i Örebro med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.
Satsar på cykelbanor
I dagsläget tycker han att Örebro kommun satsar tillräckligt mycket på cykelbanor.
– Vi kommer att behöva satsa mer i framtiden, men det betyder inte att vi kommer att sluta satsa på bilgator. Att beläggningen på gatorna är bra är viktigt för alla trafikanter. Att köra ner i ett potthål på en gata i ett bostadsområde är värre för en cyklist än en bilist, säger Björn Sundin.
Rättviseperspektiv
Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar, har i sin forskning tittat på trafik och urbana transportsystem ur ett rättviseperspektiv. Trots att de stora trafikproblemen i metropolerna kan kopplas till bilism, så menar han att bilar prioriteras framför cyklister och gångtrafikanter.
– Visserligen kräver bilar större yta, men bilisterna får också mer utrymme än de borde, säger han.
Minska antalet olyckor
Han tycker i stället att kommunerna borde satsa mer på cykelvägar.
– Det är bra för både klimat, folkhälsa och för att minska antalet olyckor. Det är också en del av demokratiseringen, nästan alla har råd med en cykel. Samhället blir mer balanserat och vi kan se varandra i ögonen när vi cyklar, säger Stefan Gössling.
Statistik från kommunernas gemensamma databas Kolada visar att det i genomsnitt finns 2,1 meter cykelväg per invånare i Sverige. Örebro kommun ligger precis på riksgenomsnittet. En siffra som inte imponerar på Stefan Gössling, som påpekar att det finns åtta gånger så många meter vägar och gator avsedda för bilar. Men Björn Sundin tycker att det är fel att mäta cykelbanorna på det sättet.
– Det är en oviktig siffra. Halva befolkningen i Örebro bor tre kilometer från slottet och därför är antal meter cykelbana inte det bästa sättet att mäta. Även om vi gjorde en lång cykelbana till en annan tätort i kommunen, är det inte säkert att det skulle öka cyklandet. Det är mer intressant att titta på hur många som har möjlighet att cykla och underlätta för dem, säger han.
Cykling ska öka
Örebro kommun har som mål att öka antalet cyklister. År 2020 ska var tredje resa ske med cykel. För att nå målen satsar kommunen bland annat på huvudcykelstråk, cykelbanor på vägar där det tidigare endast funnits bilväg och åtgärder som förbättrar servicen för dem som redan cyklar. Om åtgärderna kommer att få avsedd effekt är för tidigt att säga, men exempel i omvärlden visar att infrastrukturen spelar stor roll. Avsätter man tillräckligt stora ytor till cyklisterna så kommer folk att välja cykeln.
– I Köpenhamn blev det så framgångsrikt att de första cykelvägarna snabbt blev för små, och man såg vikten av att man måste kunna cykla två i bredd och kunna prata med varandra och ändå bli omkörd. Därför måste man redan från början skapa generösa ytor till cyklisterna, säger Stefan Gössling.
Björn Sundin menar att Örebro kommun gör många av de åtgärder som krävs för att öka cyklandet. Och målet med fler resor via cykel är inom räckhåll. Men eftersom bilresor fortfarande är norm, är det ibland svårt att få gehör för ännu fler cykelsatsningar.
– Debatter och insändare har ofta handlat om att vi gör för mycket för cyklister. Det finns många högljudda motståndare. Men ska vi nå klimatmålen, få plats i vår växande stad och ha en bra hälsa? Ja, då behöver vi minska biltrafiken, säger Björn Sundin.
