Bevisen? De finns där för den som vill. Små handrörelser under en intervju, datum som sammanfaller, videor på amerikanska artister som tackar Beyoncé på olika prisgalor. Det sistnämnda fenomenet hävdas vara ett tecken på världsartistens despotiska kontroll över musikindustrin. Man måste helt enkelt buga inför Queen B om man vill ta sig någonstans i branschen. Eller över huvud taget hålla sig vid liv.

För den som är riktigt sugen på obskyra hypoteser paketeras även den tragiska bortgången av flickidolen Liam Payne som ett våldsbrott signerat Miss Knowles-Carter.

Berättelser som går igen

Andreas Önnerfors är professor i idé- och lärdomshistoria med stor forskningsexpertis på konspirationsteorier. Han känner väl igen strukturen på berättelsen om Beyoncé som seriemördare. Det är en gammal myt som går igen, förklarar han.

– Det började med antisemitiska tankar om att jazzmusik skulle vara judarnas sätt att hjärntvätta och kontrollera västerlandets befolkning. Det spreds redan på 20-talet. Sedan har det fortsatt med teorier om Illuminati och underhållningsindustrin som kontrollerar politiken.

Den välspridda konspirationsteorin om en hemlig elit som styr världen med hjälp av banker, medier och populärkultur upprepas alltså nu i falska anklagelser riktade mot Beyoncé. Andreas Önnerfors förklarar att det handlar om så kallade legendcykler. Myter upprepas i aktuella exempel, vilket gör människor mer mottagliga för att tro på det som påstås.

Politiskt vapen

Det är också viktigt att fråga sig varför gamla myter aktualiseras på det specifika sätt och med den särskilda tajming som görs, säger Andreas Önnerfors.

– Beyoncé har uttalat sitt stöd för Demokraterna och Kamala Harris. Då blir det intressant att pusha sådana här teorier för de som är emot dem.

Popstjärnan Taylor Swift har råkat ut för liknande smutskastningskampanjer efter att ha uttalat sitt stöd för det Demokratiska partiet. Andreas Önnerfors kan inte med säkerhet säga att Trumpistiska trollkonton har spridit den specifika konspirationsteorin om Beyoncé, men generellt är det en metod som högerpopulistiska rörelser använder sig av, berättar han.

Unga är särskilt mottagliga för konspirationsteorier eftersom de har en så hög närvaro på de sociala medier där de florerar. Samtidigt visar mätningar att ungdomar har ganska bra källkritisk förmåga, enligt Andreas Önnerfors.

– Men när det handlar om ämnen som man är emotionellt engagerad i, som Israels krig mot Gaza eller covid, så slutar källkritiken att fungera.