– Det är viktigt för vårt oxytocin att vi känner oss hemma, med en trevlig miljö. Väljer man att föda hos gör man det för att få något som känns hemlikt. Hur du blir bemött spelar allra störst roll, men även miljön du är i är viktig, säger hon.  

När BB Gårda öppnar i Göteborg för sina första föderskor den 2 januari är de på sätt och vis unika. I till exempel Storbritannien är barnmorskeledda förlossningscenter, så kallade Midwife-led birthing centre (MLBC) inget ovanligt, men i Sverige har det inte funnits tidigare. Och intresset verkar vara massivt. Inlägget på Instagram där Johanna och hennes kollegor lanserar nyheten har över 500 kommenterar. De allra flesta jublande glada. Johanna Sedeborn är på sätt och vis förvånad över responsen.

– Det här är nytt, men samtidigt inte. Sättet vi organiserar oss på är nytt, men inte vårdformen. Vi liknar det här vid hemförlossningar, vi följer samma riktlinjer och förhåller oss till födseln på samma sätt. Skillnaden är att vi samlar oss på ett ställe. Vi blir ett team runt de kvinnor som ska föda.

Fler vill föda hemma

Även om hemförlossningar inte är något nytt är det få som väljer att föda hemma i Sverige. Exakt hur många som gör det finns det ingen statistik på, men barnmorskeförbundet har uppskattat att det handlar om 0,1 procent av alla födslar. Bland dem som jobbar med hemförlossningar tycks bilden vara entydig – intresset har ökat de senaste åren. Det är en anledning till att BB Gårda drar igång.  

– Intresset ökar hela tiden. Det är därför vi gör det här. Vi gör det här för att kvinnor efterfrågar det, säger Johanna Sedeborn.  

Men vem som helst kommer inte kunna föda på BB Gårda. Själva kallar de det en ”högfrisk-enhet”. Det innebär att den kvinna som är frisk och som förväntas föda ett friskt barn är välkommen dit. Den som har en så kallad riskgraviditet tar de däremot inte emot. Samma gäller de som önskar smärtlindring, som epidural eller lustgas. På ett barnmorskelett BB jobbar bara barnmorskor – inga läkare.  

– Hela tanken med en fysiologisk födsel är att låta kroppen styra. Får födandet ha sin naturliga gång vet vi att det är mindre risk för komplikationer. Vi vill låta kvinnan vara i fokus, samtidigt som hon hela tiden har minst en barnmorska hos sig. För den som vill ha tillgång till medicinsk smärtlindring eller känner sig tryggare om det finns läkare nära passar det bättre att föda på sjukhus.  

Får betala själv

BB Gårda kommer heller inte vara för till för den som inte kan betala för sin förlossning. Minst 55 000 kommer en omföderska få betala.

– Det är en dyr vård. För att kunna ha så hög personaltäthet, och för att hålla den kvalitet vi vill ge, är det vad det kostar. Men i det ingår inte bara själva förlossningen utan även eftervård och flera träffar innan, säger Johanna Sedeborn.

Förhoppningen är att regionen så småningom ska stå för kostnaden. Att både hemförlossningar och en verksamhet som BB Gårda ska vara offentligt finansierat. Det är även något som barnmorskeförbundet har propagerat för. De vill ha en mer differentierad förlossningsvård, där alternativen är fler än inom den konventionella förlossningsvården.

– Vi tror att förlossningsvården behöver bli mer differentierad och att man i alla fall ska se över var det är möjligt att stödja hemfödslar, och hur samarbetet med sjukhuskliniker kan bli så bra som möjligt, säger Eva Nordlund, ordförande för barnmorskeförbundet.

Socialstyrelsen håller just nu på att ta fram både nya nationella riktlinjer för förlossningsvården, och förslag på en nationell plan. I uppdraget till den nationella planen skriver regeringen att vården behöver bli mer jämlik över hela landet, men också mer personcentrerad. Även barnmorskeledda förlossningsklinker ska belysas.

– Det handlar om att försöka få en bild av om det är en form som är bra. Men än är det för tidigt att säga vad vi kommer landa i, säger Peter Nygren, projektledare på Socialstyrelsen.

Kritik från läkarna

Den nationella planen ska presenteras för regeringen i slutet av januari. Om det sedan kommer att leda till att den svenska förlossningsvården förändras återstår att se. Johanna Sedeborn hoppas det.  

– Det handlar inte om att sjukhus inte behövs, utan om att varje kvinna ska kunna välja det som hon behöver och önskar. Förlossningsvården kan förbättras på många sätt, men ett viktigt steg är att fler får möjlighet att välja det som passar dem.  

Men SFOG, Svensk förening för obestetrik och gynekologi, som bland annat organiserar förlossningsläkare, tycker inte att hemförlossningar är önskvärt av säkerhetsskäl. Samma sak säger Susanne Ledin Eriksson. Hon är överläkare och ordförande för föreningen för obstetrisk anestesi och intensivvård. Medlemmarna är narkosläkare som kallas in vid kejsarsnitt, eller andra kritiska skeenden under eller efter en förlossning, samt för att lägga ryggbedövning.

– Vi anser att förlossningsverksamhet ska bedrivas på sjukhus. Även om det i de flesta fall går bra, behöver det finnas tillgång till läkarresurser, operationsavdelning och intensivvård om något händer. I riktigt kritiska fall kan varje minut vara avgörande, säger hon.

Backar 100 år

En utveckling där fler föder hemma, eller på barnmorskeledda center som BB Gårda, tror hon inte är bra.  

– Det finns ett behov av en lugn och stressfri miljö. Den signalen tycker jag att de etablerade förlossningsklinikerna ska ta på allvar. Men lösningen är inte att bygga ut alternativa vårdformer utanför sjukhusen.

Även Anna Hagman, mödra- och hälsovårdsöverläkare i Göteborg, ser en stävan efter fler hemförlossningar som att ta flera kliv tillbaka.  

– Jag är lite bekymrad över utvecklingen eftersom kvinnor sedan en lång tid tillbaka har önskat en trygg och säker förlossning. Det får man på svenska sjukhus. Nu ser vi en trend där fler vill ha det som det var för 100 år sedan.

Johanna Sedeborn håller inte med.

– Sverige ligger efter här. Svenska kvinnor önskar sig den här vårdformen. Den är säker, bra och kostnadseffektiv, så varför ska dom inte få det?