BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– I äldreomsorgen är en del människor väldigt sjuka och har hög vårdtyngd. Om vi då har sagt att det behövs fem personer på avdelningen, när vårdtyngden motsvarar sex – då blir det inte bra. Bemanningen måste följa de enskildas behov.
Personalstyrkan ska vara i sån omfattning att en god och säker vård och omsorg alltid säkerställs, förklarar Mia Gustafsson. bland annat finns ett krav att en demensavdelning inte får lämnas obemannad oavsett tid på dygnet.
Men redan det är ett krav som tidigare anställda hävdar att Vardaga brutit emot på Ferlin, visar ETC:s granskning.
Hur kontrollerar ni att sådana krav följs då?
– Förvaltningens biståndshandläggare följer kontinuerligt upp att enskilda personer på boendena får den vård och omsorg de har behov av. Därtill genomförs även uppföljning på avtalsnivå., säger Mia Gustafsson.
Kvalitetskrav och pris avgör
När vårdverksamheter läggs ut för upphandling ska vårdföretagen, kommunen och andra utförare kunna konkurrera med olika anbud. Tidigare var det oftast den som sade sig kunna driva en verksamhet till lägst pris som fick uppdraget. Nu har allt fler kommuner börjat skriva in kvalitetsaspekter av olika slag och idag är det oftast en kombination av kvalitetskrav och pris som avgör vem som får anbudet. Så fungerar det även för Uppsala kommun, som har satt upp en lista på 13 olika ”mervärden”, där utförare vid anbudet fyller i vad de kan uppfylla. Det kan handla om allt från extra satsningar på sjukgymnast eller arbetsterapeut, vårdhund, utomhusaktiviteter eller regelbundna festmåltider.
– En pengapott ligger i varje mervärdesområde kan man säga, berättar Mia Gustavsson.
När kommunen kräver tillbaka pengar för ouppfyllda mervärden från Vardaga, är det bland annat handledning, kompetensutveckling och bristen på aktiviteter för de boende som kritiseras. Men även om både fack och personal säger att låg grundbemanning är det allra största problemet, så har kommunen inte vänt sig emot detta.
Kan inte klaga
– Det är antagligen för att de inte har skrivit in någon särskild personalbemanning i förfrågningsunderlaget, och då kan de inte klaga på det, säger Marta Szehebely, sociolog och äldreforskare vid Stockholms universitet.
– De flesta kommuner lämnar åt utföraren att bestämma hur bemanningen ska se ut. Det är problematiskt, för bemanning är en väldigt relevant faktor för om kvaliteten blir bra.
– Ska man kunna ta ett samtal på tu man hand så är man beroende av bra bemanningen.
Marta Szehebely har sammanställt forskning om hur privatiseringarna påverkat äldreomsorgen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– En svensk studie visade väldigt tydligt att personaltätheten var ungefär tio procent lägre om det var ett riskkapitalbolag som drev verksamheten jämfört med om kommunen eller mindre bolag gjorde det. Bemanningen sjunker också när riskkapitalbolag tar över verksamheter.
– Dessutom är det fler i personalen som har låg utbildningsgrad hos riskkapitalägda bolag – fler är vårdbiträden och inte undersköterskor.
Även om både Socialstyrelsen och många kommuner hänvisar till faran med en minimibemanning vid upphandlingar, så tycker Marta Szehebely att det är ett relevant krav att ställa.
– När ett förslag lades fram för några år sedan om att lagstifta om minimibemanning, så ansåg till exempel Demensförbundet att det fungerar om golvet blir tillräckligt högt.
– Det går också att räkna på minimibemanning utifrån olika exempel. Vi vet till exempel att det fungerar om tre personer hjälps åt att ta upp nio boende på en morgon, men att två personer blir för få. Kanske behövs ibland fyra, men det är ju sällan så frågan ens ställs idag, säger Marta Szehebely, som hade hoppats att Reepalukommissionens utredning om vinster i välfärden skulle lägga fram förslag på lagstiftning om bemanning.
Men även utan lagstiftning har kommunen ganska vittgående befogenheter att ställa tydliga bemanningskrav. Ett fåtal gör det redan, till exempel Linköping.
– Men det är inte särskilt vanligt. Och då blir det lätt så när kommunen ska göra kontroller att man anmärker mer på sådant som är formalia – som värdegrundsutbildningar – som kanske är viktigt, kanske inte, säger Marta Szehebely.
Så det här med att rena prisupphandlingar alltmer lämnar plats åt upphandlingar som bygger på både kvalitets- och priskrav, har det gjort situationen bättre?
– Det är så svårt att säga, för kraven måste ju vara relevanta för en god kvalitet. Det är inte säkert att kvaliteten blir bättre av att man kan välja mellan två maträtter istället för en, eller att man kan välja mellan olika aktiviteter. Kanske är det få som är med på aktiviteterna, men så ska de ändå erbjudas...
Bra på riskbedömning
Man vet att vårdföretagen alltid svarar mot sådant som offentliga aktörer mäter, säger Marta Szehebely. Man kan därför anta att det är därför som bolagen alltid ligger bra till med riskbedömningar kring fallskador, liggsår och undernäring.
– Men vi vet bara att de är bra på att göra riskbedömningen, inte om fallskadorna och liggsåren faktiskt minskar till följd av detta. Det mäts nämligen inte, säger Marta Szehebely.
Här finns möjligen också förklaringen till att Vardaga vägrade lyssna på personalen när de klagade på sina nya scheman på Ferlin.
– Mätningarna som skickas in till Socialstyrelsens äldreguide tittar på vilken bemanning företagen har morgon och kväll, men inte på hur den ser ut mitt på dagen, under den vakna tiden, säger Marta Szehebely.
– De privata företagen ligger alltid bra till i dessa mätningar, och skillnaden mellan olika utförare har krympt jämfört med tiden då man mätte bemanning på ett annat sätt.
Mia Gustafsson säger att det upphandlingsförfarande som Uppsala kommun använder är under ständig diskussion och utvärdering.
– Just nu arbetar vi så här, men det finns för- och nackdelar med alla system. Det är möjligt att vi i framtiden väljer ett annat sätt.
