Jonas Nilsson, förbundsombudsman på fackförbundet Kommunal, säger till Dagens ETC att det här är första gången han hör talas om hyrundersköterskor i större skala.

– Jag skulle vilja påstå att det är i princip helt nytt. Vi har sett hyrpersonal på läkarsidan och sjuksköterskesidan innan, men i våra yrkesgrupper har det varit ytterst ovanligt tidigare. Att 100 kommuner nu söker personal via bemanningsföretag är en oerhört markant ökning, säger han.

En av kommunerna som hyr in personal är Trelleborg. Där täcker 15 undersköterskor från ett bemanningsföretag upp för semestrarna i sommar. Kostnaden är 643 kronor och 50 öre i timmen. Enligt socialnämndens ordförande Venzel Rosqvist (M) var det en sista utväg att vända sig till bemanningsbolaget.

– Vi brukar ha 700-800 ansökningar till våra tjänster, i år var det 300. Det är inget folk som söker. När rekryteringen var klar saknades det fortfarande personal, säger han.

Kostar en miljon extra

Timpengen för att hyra in undersköterskor varierar. Enligt Kommunalarbetaren är det inte ovanligt att kommunerna får betala uppemot 495 kronor i timmen plus OB-tillägg för en undersköterska. Det är dubbelt så mycket som en vanlig undersköterska, som högt räknat kostar 250 kronor i timmen när sociala avgifter och semesterersättning är inräknat. Enligt tidningens beräkning blir merkostnaden för hyrpersonalen under sommarveckorna bara i Trelleborg minst en miljon kronor. 

– Summorna är på många ställen en fördubbling av kostnaderna och mer. Det gör en extra upprörd som facklig företrädare att det uppenbarligen finns pengar. Då behöver man ju fundera på hur man använder dem på ett bättre sätt. Det är direkt fel att våra gemensamma skattepengar går till bemanningsföretag istället för till välfärden, säger Jonas Nilsson.

Dåliga anställningsvillkor

Även Venzel Rosqvist tycker att kostnaderna är problematiska.

– Det blir ju för dyrt. Det är en kostnad som inte är rimlig och som drabbar skattebetalarna, säger han.

Enligt Jonas Nilsson har bemanningskrisen sin grund i att anställningsvillkoren för undersköterskor är dåliga. 

Det handlar om saker som kommunerna faktiskt kan se över.

– Om man börjar i rätt ände och erbjuder heltidsarbete som norm, vettiga scheman, möjlighet till återhämtning och tillräckligt med kollegor – då blir yrket attraktivt. Då får man förstås bättre förutsättningar att lösa bemanningen, säger han.

Venzel Rosqvist, varför satsar kommunen inte på högre löner och bättre villkor för undersköterskor istället?

– Det är inte vi som förvaltning som råder över det utan det är HR och den övergripande lönepolicyn. Men det är säkert sådant man kommer att titta på. Jag tror att offentlig sektor måste börja fundera över hur man ska göra jobben attraktiva. För ungdomar som går ut gymnasiet i dag är det inte många som säger att de vill jobba inom vården. De ska bli influencers och allt möjligt. Men ingen ska jobba inom kommunen, säger han.

Personalkrisen i vården ser inte ut att avta. För fyra år sedan larmade regeringen om att det kommer att behövas 136 000 nya undersköterskor år 2026 enbart för att klara äldrevården. Skälet är att antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt.

Jonas Nilsson hoppas att krisen kan leda till att undersköterskor lättare får igenom krav på bättre arbetsvillkor.

– Det här måste vara en väckarklockan, inte minst för de här 100 kommunerna.