”Behandla Europas fattiga med värdighet”

Han fick också kritik, både från höger och vänster, och forskare.

En av dem som tog debatten var professor Hans Swärd vid Socialhögskolan i Lund.

Han menar att ropen på förbud främst handlar om att slippa se tiggare på gatorna.

– Vi har 35 000 hemlösa i Sverige, men de bor på härbärgen och liknande, dem ser vi inte på samma sätt, säger han till Dagens ETC.

– Och de problem vi inte ser bryr vi oss inte om.

Rumänien och Bulgarien är EU:s fattigaste länder, och de romer som reser till bland annat Sverige för att tigga tillhör de fattigaste i de länderna. Hans Swärd anser att EU:s fria rörlighet är viktig att slå vakt om, även om det innebär att fattiga människor tar sig till Sverige.

– Det är klart att en del fattiga grupper rör sig över gränserna.

– Vi behöver behandla Europas fattiga grupper med värdighet, och arbeta med de strukturella orsakerna i hemländerna.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Nationella strategier

EU har tagit fram nationella strategier för integrering av romer, med fokus på utbildning, fattigdomsminskning och att få in fler romer på arbetsmarknaden i respektive medlemsland samt motverka antiziganism.

Stora medel avsattes för stöd till Rumänien, men enligt EU-kommissionen används inte pengarna i någon högre utsträckning. Tidigare utnyttjades 29 procent, i slutet av 2015 använde Rumänien 49 procent.

EU-kommissionen fick hård kritik av flera EU-parlamentariker.

– Systemet bygger på att man ska ha en lokal, regional eller nationell myndighet inblandad i detta, sa Fredrick Federley, centerpartistisk EU-parlamentariker, till Expressen i december 2015.

– Om du har starka antiziganistiska strömningar i en kommun där du är borgmästare och får du loss åtta miljoner för att dra vatten och avlopp till områden där framför allt romer bor, kommer det ses som att du lagt ditt engagemang hos romerna. Och då är inte du borgmästare efter nästa val, fortsatte han.

Fredrick Federley vill istället att EU-pengarna ska ges direkt till biståndsorganisationer på plats i Rumänien.

Enligt Hans Swärd har det skett en stor ökning av antalet sådana hjälpprojekt de senaste åren, och nu är över 30 organisationer representerade i landet.

– Ett projekt är att få barnen att gå i skolan, få läxhjälp och se till att de kan vidareutbilda sig.

För ett par år sedan startade tidningen Dik Manusch, romani för ”se människan”. Den görs ideellt och säljs i en rad städer runtom i Sverige av människor som annars skulle ha tiggt ihop sitt levebröd.

Linda Lundqvist, till vardags kock på Vindelns folkhögskola, är en av dem som arbetar med Dik Manusch och som tidigare hjälpt människor från Rumänien bland annat med att klara vinterkylan i Umeå. Hon berättar att en tiggare tjänar i snitt 20 kronor i timmen.

– De sitter tio timmar och tjänar 200 kronor på det.

För vissa har det gått bättre än för andra att sälja Dik Manusch.

– De är helt enkelt bättre på att sälja. Ofta delar de upp det så de som drar in mest på att sälja tidningar får hjälp med barnpassning av andra.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Kritisk till förbud

Linda Lundqvist är mycket kritisk till ett tiggeriförbud, som hon anser är ett förbud mot att be om hjälp.

– Vi har en svensk tradition av att misstänkliggöra fattiga, förr fanns lösdriverilagen som även riktade sig mot folk som inte hade fast anställning och reste runt och letade jobb.

Samtidigt skulle tidningar som den hon är med och gör få en viktigare roll vid ett tiggeriförbud.

– Det vore fortfarande en laglig inkomstkälla i så fall.

Linda Lundqvist uppskattar att ungefär tio procent av dem som tidigare försörjt sig på att tigga i Västerbotten nu har vanliga jobb, framför allt inom städ och restaurang. Det är också det alternativ hon ser till tiggandet.

– Om det är människor som vill stanna i Sverige måste de in på arbetsmarknaden. Och de yngsta, som är 12–13 år, borde gå i skolan.

Omkring 5 000 personer från Rumänien och Bulgarien tros försörja sig på att tigga i Sverige. Linda Lundqvist påminner om att det inte alls är säkert att den gruppen minskar även om fler skulle skaffa sig annan försörjning.

– Det kommer nya tiggare istället, säger hon.