Siffrorna fortsätter dessutom att sjunka. Under första halvåret i år är ökningen bara 650 personer, jämfört med 1 500 samma period förra året och runt 3 000 de föregående tre åren.
Göteborg är inte unikt i det avseendet, det ser ut på i stort sett samma sätt i hela landet, men frågan är om förändringarna kan tillskrivas pandemin eller om det är början på en ny trend.
– En stor del förklaras av att invandringen minskade. Det är inte konstigt, periodvis var det många länder som stängde sina gränser på grund av corona och det var svårt att resa, säger Lutz Ewert, analytiker på stadsledningskontoret.
Den så kallade överdödligheten, ett mått han tycker kan vara lite trubbigt, landar totalt sett på drygt 300.
Det föds lika många barn, trots att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökat. Det betyder att benägenheten att skaffa barn eller att fruktsamheten har minskat, menar han.
Hög utflyttning
Utflyttningen till grannkommuner är också fortsatt hög men jämn, samtidigt har inflyttningen från regionen ökat vilket gjort att flyttnettot, det vill säga inflyttade minus utflyttade, förbättrats något.
– Det som förvånade mig och många kommunala prognosmakare var att vi tänkte att det kommer som en våt filt, alla kommer sitta kvar i sina bostäder, flyttningarna minskar, men det blev tvärtom. Vi hade rekordsiffror på både in- och utflyttning, inrikes. Och vi vet i dagsläget inte om det beror på corona eller skedde trots corona, berättar Ewert och tror att en tänkbar bidragande förklaring kan vara att det byggs mycket bostäder i Göteborg.
Räknar med
Att tro att alla förändringar kan skyllas på corona är alltså att göra det väl enkelt för sig. Exempelvis har den för befolkningstillväxten historiskt sett viktiga invandringen, framför allt arbetskraft, studenter och asylsökande, minskat sedan 2018. En tendens som tycks fortsätta.
I takt med att allt fler vaccineras och samhället öppnar räknar Lutz Ewert dock med bättre siffror under hösten och att tillväxten ska bli ungefär samma i år som förra året.
Förutsättningarna förändras
Om befolkningstillväxten ligger kvar på de här betydligt lägre nivåerna på längre sikt, då förändras förutsättningarna helt för stadsplaneringen.
Inte minst förskolan, som är första instans att påverkas när befolkning och barnkullar förändras. Det betyder att om tilldelningen för 2022 baseras på en mer korrekt prognos än den för 2021 som trodde på större barngrupper, kan det komma att upplevas som en åtstramning.
Göteborg har bra försörjningskvot, det vill säga hur många invånare de i arbetsför ålder behöver försörja, precis som landets andra storstäder. I dagsläget finns inget som pekar på att det kommer att förändras.
Men om fler kan jobba hemifrån i högre utsträckning, som pandemitiden visat, kanske fler också väljer att bo utanför Göteborg, där bostadspriserna är lägre. Det kan påverka kollektivtrafik och lönenivåer på sikt.
”Utmaning för västvärlden”
Kommunstyrelsens ordförande, Axel Josefson (M), är inte särskilt oroad av de sviktande befolkningstalen utan tycker snarare att Göteborg har ”positiva problem” med att ta hand om en ökande befolkning. Men han ser det som nödvändigt att vi blir fler, så fortsätter trenden blir det problem på längre sikt.
Han beskriver det som ett dubbelt bekymmer. Påfyllningen av arbetskraft minskar och de som blir kvar blir äldre och försvinner ur den primära skattebasen så att allt färre ska försörja allt fler.
– Det är en utmaning som hela västvärlden står inför och lösningen på den ekvationen är att antingen lyckas vi effektivisera våra verksamheter så att vi har råd eller så får vi själva jobba mer eller så får vi öka befolkningen, öka invandringen för att kunna klara detta.
Vill bygga fler småhus
Några skäl att ställa om ser han inte i nuläget, mer än att möjligen intensifiera det påbörjade arbetet bygga mer småhus i kommunen för att begränsa utflyttningen från Göteborg.
– Under den här pandemin har vi alla också fått lära oss att arbeta mer digitalt och det har varit en oerhört kunskapshöjande tid för många. Det kommer vi ha nytta av nu när kommer ur det här.
