– Det faktum att vi har så dåliga arbetsvillkor i svensk äldreomsorg har starkt bidragit till att smittan har slagit hårt mot äldre. Vi vet att 30 procent av de som jobbar i äldreomsorgen är tillfälligt anställda. Alla dessa timvikarier, all personal man tänkt anställa i sommar och alla andra, ta in dem nu på heltid och anställ dem i pooler, fast på arbetsplatsen, så att de inte behöver gå runt mellan boenden som timanställda. Och se till att de får skyddsutrustning och i alla fall en grundläggande utbildning kring hygien.

– Men de allra flesta har struntat i det här, tillägger han.

Varför har man struntat i det samtidigt som alla hela tiden har pratat om att skydda de äldre?

– I sjukvården ser de som jobbar där - med rätta - ut som rymdgubbar när de ska in och jobba med redan smittade. I äldreomsorgen, i hemtjänsten, där håller man på och tjafsar om man ska ha munskydd eller inte. Jag tycker att det är för jäkligt. Handlar det om att de som är bor på äldreboenden är gamla och att det här är sista tiden i deras liv, att det då inte är lika viktigt? Handlar det om att de som arbetar i äldreomsorgen framför allt är undersköterskor, vårdbiträden, alltså arbetarklass och inte lika viktiga? Jag vet inte.

Det har rapporterats om det första dödsfallet bland hemtjänstpersonal med koppling till covid-19. Vad säger du om det?

– Det är fruktansvärt. Vi ser flera exempel på där smittan sprider sig och drabbar välfärdsarbetarna. Jag har pratat med så många nu som är oroliga för sig själva men också för vilken smitta de eventuellt drar hem till sina familjer. Vågar jag ens krama mina barn, frågar de sig. Jag har blivit tagen av de samtal jag har haft med medlemmarna.

Gravt underbemannad

Enligt Kommunal är äldreomsorgen i Sverige kroniskt underbemannad. Fackförbundets egna undersökningar visar att 7 av 10 undersköterskor svarar att bemanningen är bristfällig varje vecka. Kommunal har därför krävt ett äldreomsorgslyft, miljardsatsningar i statens budget. Tobias Baudin har tidigare sagt att han ville se signaler om ett sådant lyft redan i årets vårdbudget. Men de pengar som hittills har gått till kommuner och regioner, 15 miljarder, är långt ifrån tillräckliga, enligt Baudin.

–Vi får väl se om det ens räcker för att täcka de uteblivna skatteintäkterna som kommer att drabba kommuner och regioner. Det kommer att behövas rejält mycket mer. Men nu har det ju visat sig från politiken att det finns väldigt mycket pengar. Man öser miljarder på miljarder över företagen. Nu är det dags att göra samma sak över välfärden. Det ser jag fram emot. Och det är uppenbart att det här med utgiftstak och annat, det är inget problem längre.

Vad är det som behövs?

– Dels är det mer pengar för att anställa fler. Och dels är det bättre villkor. Vi går in i en avtalsrörelse i höst och då ska vi påminna alla som står och applåderar nu. Man får jättegärna klappa händer, man får gärna kalla våra medlemmar för superhjältar. Någon sa till och med att de är ovärderliga, men det finns ett värde och idag är det värdet 40 000 kronor mindre än en bilreparatör per år för en undersköterska.

Kommunal vill göra undersköterska till en skyddad yrkestitel. Hur skulle det ha kunnat förändra den situation som vi ser nu?

– Helt enkelt därför att det höjer statusen på yrket. Det kan leda till att fler vill utbilda sig till undersköterska. Men framför allt för att då vet vi vilken utbildningsnivå de har som kan kalla sig undersköterska.  Och med fler utbildade blir kvaliteten högre.

Vilken roll har privatiseringarna av äldreomsorgen spelat?

– Det finns ingenting som pekar på att privatiseringarna har gjort något bättre. Vi vet att andelen visstidsanställningar och deltider, de otrygga jobben, är större hos privata aktörer.

Men ställer ni några krav på att man ska återkommunalisera äldreomsorgen?

– Vi ställer krav på att det måste vara ett stopp på den vinstdrift som har fått råda. De aktörer som finns inom välfärden ska leverera en välfärd av hög kvalitet, inte tjäna så mycket pengar som möjligt. Vi står upp för att vi absolut kan olika driftsformer men vi vill se mer av non-profit-aktörer, kooperativ och föreningar och andra typer av utövare som kan komplettera.

Varför inte säga att vi behöver ha äldreomsorgen i offentlig regi?

– Problemet är att offentlig sektor många gånger inte heller är något föredöme. Ta Serafen som exempel där vi la skyddsstopp för att arbetsgivaren Stockholm stad tyckte att det var onödigt att använda de munskydd som fanns. Arbetsmiljöverket kom dit och gav oss rätt. Då går Stockholms stad in och överklagar det beslutet. Det är för jävligt. Och det är en offentlig arbetsgivare. Så det är inte så enkelt att bara det blir offentligt så kommer det att bli jättebra.

Du säger att nu har politiken och arbetsgivarna en chans att visa att det satsas på välfärden. När måste pengarna komma?

– Pengarna skulle ha kommit för länge sedan och hade pengarna kommit då hade vi klarat den här coronakrisen mycket bättre inom äldreomsorgen. Så är det. För då hade vi inte haft den här anorektiska bemanningen.

Om inte pengarna kommer då, vad händer då?

– Det som kommer att hända är att det kommer att växa fram en helt ny välfärdsmodell. När 40-talisterna nu går in i äldreomsorgen och känner att de inte får den äldreomsorg som de vill ha, att de inte får duscha när de vill, att de inte får den omvårdnad de behöver, att de inte ens får en utbildad undersköterska, då kommer de eller deras anhöriga se till att de får det. Då kommer det växa fram särlösningar som äldre-Rut och privata äldreomsorgsförsäkringar. Vi kommer att få en modell som innebär att det är plånboken som styr. Har du en privatförsäkring, då får du kvalitet, har du inte det då får du nöja dig med grundläggande äldreomsorg. Det skulle vara för jäkligt men vi är snart där tror jag. Det oroar mig oerhört. Och våra medlemmar i Kommunal, som inte kommer att ha råd med några privatförsäkringar, de förtjänar den bästa äldreomsorgen och de ska ha rätt till den precis som de som har pengar.