Det har vairt sjukvårdspersonal på plats dagtid. Arbetet har handlat mest om enklare vård, rådgivning och att ordna läkemedel.

– En del behöver hjälp med sjukdomar och tillstånd som är mer eller mindre kroniska, som astma och diabetes. Det handlar också om skador och infektioner de har fått under resans gång, säger Hans Friberg, beredskapsläkare i Region Skåne.

Medmänskligt stöd

En viktig del i att det funnits sjukvårdspersonal på plats är också att kunna ge lugnande råd när det behövs.

– De som är i Malmömässan har haft en begränsad rörlighet, eftersom de inte kan lämna byggnaden förrän registreringen är klar. Det leder till att det kan bli mycket oro när de uppfattar att någon behöver vård, säger Hans Ivarsson.

Röda Korset har volontärer inne på mässan, där de framför allt ägnar sig åt att vara ett medmänskligt stöd.

– Det är färre som kommer så det som var för två veckor sedan gäller inte längre. Nu har de som är på mässan större ytor och fler toaletter, och de kommer dessutom snabbare därifrån, säger Miriam Dey, verksamhetsutvecklare för Röda Korset i Malmö.

Många som kommer nu har problem med virusinfektioner men hälsoläget är sällan alarmerande.

– De har levt ett hårt liv utomhus under flykten, men när vi träffar dem på Malmömässan så har de ofta inte börjat känna efter hur de mår. De psykiska reaktionerna kommer inte att bli synliga förrän i ett senare skede, säger Karin Levenby-Bovy, insatsledare på Röda Korset i Malmö.

En utmaning i början

Röda korset hör till de organisationer som har fått växla upp snabbt under hösten. Det behövdes många för att hjälpa till med mottagandet av nyanlända och viljan att hjälpa var stor. Även för dem är det nu en period med mer lugn, sedan de nya volontärerna har slussats in i många olika delar av verksamheten.

– Det var en utmaning i början då vi hade omkring sexhundra som var intresserade av att göra en insats och det tog lite tid innan de hade hunnit få utbildning och hittat sin plats i organisationen, säger Miriam Dey.

Barn- och ungdomspsykiatrin har märkt av en ökning av antalet patienter efter höstens flyktingvåg.

– Det kommer många ensamkommande barn som mår dåligt och är i behov av vård, säger Hans Ivarsson. 

På orter där det finns asylboende eller där man har tagit emot stora grupper med nykomna har befolkningsökningen också varit märkbart på en del vårdcentraler, medan övriga delar av sjukvården inte har påverkats.

Inom sjukvården försöker man nu bygga upp en beredskap för de förändringar som plötsliga befolkningsökningar på olika orter kan leda till på sikt. 

– Inom vuxenpsykiatrin har det inte varit någon ökning än som vi har kunnat se. Där är man beredd på att efterfrågan kan komma på sikt. För de vuxna kan det vara så att det är först när de har fått ordning på det praktiska med boende och annat som minnena av vad de har varit med om kommer i kapp, säger Hans Ivarsson.

”Det är ingen kris”

I en situation som redan tidigare är stressad av bristen på sjuksköterskor kan det vara svårt att snabbt kunna rekrytera. Men enligt Hans Ivarsson, som har till uppgift att hålla situationen under kontroll, är läget inte alarmerande.

– Det är ingen kris. Vi arbetar lite mer än vanligt med vissa frågor, men vi gör det på ett sätt där det flyter in i den vanliga organisationen.

På sikt hoppas han att de sjukvårdsutbildade som finns med bland dem som nu kommer som flyktingar också kan vara till gagn för sjukvården som är i behov av att rekrytera.

– Det tar ju tid att få sin legitimation som läkare eller sjuksköterska förnyad så att de har rätt att arbeta här. Att allt går till på rätt sätt är ju bra, men i det här läget kan man ju också önska att det ibland kunde gå att snabba på processen. Det är ju också så att den som inte kan utöva sitt yrke under ett par år också riskerar att tappa en del av sin kompetens, säger Hans Ivarsson.