Barns bild av pandemin undersökt – genom teckningar
Sofia Gjertsson, forskningsassistent vid CHAP och en av författarna till studien.
Bild: Uppsala universitet / 2020:009:0490. Svenskt barnbildarkiv.
Dagens ETC
Genom 454 teckningar som barn ritat själva kunde forskare få en bild av barns upplevelser av pandemin. Bilderna skildrade realistiska virus, saknade mor- och farföräldrar, stängda butiker, tomma fotbollsläktare och frustration över inställda aktiviteter.
– Vi lever i en tid då det verkar bli vanligare med samhällskriser. Våra resultat visar att barn har koll och påverkas av vuxnas oro, säger Sofia Gjertsson, forskningsassistent.
I en av teckningarna har ett barn ritat sig själv vinkandes. I en pratbubbla säger barnet ”Få inte corona!” På restriktionsanpassat avstånd står mormor, farmor och farfar och vinkar. “Ta hand om dig", svarar de barnet i sin pratbubbla. På teckningen står det också med snirkliga bokstäver. “Jag är väldigt ledsen över att jag inte får träffa farmor, farfar och mormor. Jag är rädd att de får corona och dör.”
Teckningarna som sammanställdes kommer från barn i olika delar av Sverige i åldern sju till elva. De har analyserats av forskargruppen CHAP vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Något som stack ut bland de analyserade bilderna var saknaden efter mor- och farföräldrar och en oro för att smitta dem med corona. Många barn visade också på en frustration över att inte kunna delta i sina aktiviteter och på sociala tillställningar som ställts in.
Något som förvånade forskarna var de starka känslor av ilska och frustration som barnen visade i sina teckningar.
– Det var överraskande att barn kände ilska och frustration i så stor utsträckning, det var mer förekommande än oro och rädsla, säger Sofia Gjertsson, forskningsassistent vid CHAP och en av författarna till studien.
Bild:
2020:009:0548. Svenskt barnbildarkiv.
Tecknade realistiska virus
Något annat forskarna kunde se var att barnen hade stor koll och förståelse för hur viruset såg ut och spred sig.
– Vi kunde se realistiska viruspartiklar men också teckningar av sagor och monster. Vi kunde även se att de hade stor koll på restriktionerna och läget i världen under pandemin. Flera diskuterade även sjukdomen och symtomen. De hade koll på att vissa blir jättesjuka och dör medan vissa får milda symtom. Barnen hade även koll på hur man skyddar sig från att bli sjuk.
Sofia Gjertsson säger att det är svårt att veta exakt varför barnen hade sådan koll. Men forskarna kunde se att barnen ibland skildrade att de fick information från nyheterna eller Youtube i sina teckningar.
Bild:
2020:009:0436. Svenskt barnbildarkiv.
Det fanns även bilder som visade upp viruset som farligt, ont eller dumt. Bland annat finns en del teckningar som visar hur den goda sidan slåss mot de onda coronaviruset.
Att forskarna använde just bilder för sin analys har att göra med att man då enklare kan se barnens perspektiv.
– Bildanalys är inte en ovanlig metod, och har sin grund i psykologin men har sedan växt och blivit mer vanligt i andra fält. Det är sett som ett barncentrerat perspektiv. Att använda bilder gör att man får större inblick i barnens värld.
”Barn påverkas av vuxnas oro”
Resultaten av bildanalysen visar att barn har stor kunskap om pandemin och också på dess samhälleliga effekter. Restriktionerna och pandemin har påverkat barn genom minskad tillgång till betydelsefulla relationer, rörelse och autonomi.
Sofia Gjertsson säger att vi kan dra viktiga lärdomar av studien.
– Vi lever i en tid då det verkar bli vanligare med samhällskriser, våra resultat visar att barn har koll och påverkas av vuxnas oro. Det är viktigt att myndigheter, medier och frivilligorganisationer även riktar sig till barn och använder tillgängligt språk, så att barn kan vara delaktiga i samhället.
